Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Kränkande fotografering blir ett hinder för publicering

Publicerad: 14 November 2007, 09:54

Ett förbud mot fotografering i kränkande situationer kommer att påverka mediernas arbete drastiskt - och riskerar att bli ett hinder i vägen vid publiceringar.


Integritetsskyddskommittén skulle inte ge sig in på det grundlagsskyddade tryckfrihetsområdet. Men det är den på väg att göra – med en rundning.

Dagens Nyheter skrev i går om att kommittén, när man lägger sitt slutbetänkande efter nyår, kommer att föreslå att fotografering i kränkande situationer ska vara straffbart.

– Utredningen var i sina direktiv förbjuden att lägga förslag på TF-YGL-området. Det kringgår man på ett rätt sofistikerat sätt med ett sådant här förslag, i och med att anskaffarfriheten inte ger en rätt att begå brott, säger Tidningsutgivarnas tryckfrihetsexpert Per Hultengård.

Idag är det inte straffbart att filma eller fotografera någon utan att den vet om det. Det kan leda till att material som den fotograferade upplever som kränkande kan spridas, utan att man rättsligt kan komma åt fotografen. Det vill kommittén stävja.

Ett förbud måste begränsas, troligen till privata situationer. Har du inte ett medgivande från den som fotograferas och den upplever situationen som kränkande skulle du begå ett brott.

Problemen en sådan lag skulle få för medierna är uppenbara:
Var går gränsen för vad som är kränkande? När väger allmänintresset över? Per Hultengård menar att det kommer att bli en subjektiv bedömning.
När syftar en fotografering till publicering, när blir fotografen en meddelare med rätt till skydd? Hur ska de allt vanligare läsarbilderna bedömas?

Ansvariga utgivare kommer att hamna i en knepig sits. Publicerar man en bild tagen i ett privat sammanhang utan föremålets godkännande och situationen kan uppfattas som kränkande – som till exempel bilden på Ulrica Schenström och Anders Pihlblad – riskerar man att ha åklagare och polis i dörren som vill säkra material i en förundersökning.
Man riskerar hamna i en situation där man tvingas avslöja vem som tagit en bild. Meddelarskyddet ställs mot det eventuella allvaret i en kränkning.

Per Hultengård menar att det är onödigt med ny lag.
– Man borde kunna använda sig av befintlig lagstiftning, olaga intrång, hemfridsbrott och ofredande.

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.