Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Köttproducenter vill ha betalt för mediebevakning

Publicerad: 14 November 2007, 14:34

Köttproducenterna Kihlin vill ha ersättning för att mediebevakningen av deras gård tog en massa tid när deras djurbesättning misstänktes ha drabbats av galna ko-sjukan. Jordbruksverket och Länsrätten har sagt nej, nu överklagar de till Kammarrätten.


Att bevakas av medier kan kosta på. När en ko hos Kihlins utanför Västerås drabbades av misstänkt galna ko-sjuka i januari 2006 invaderades gården, både av svenska och utländska medier. Erfarenheterna från de förödande konsekvenser sjukdomen fick i Storbritannien några år tidigare gjorde att intresset var på topp.

Innan besked om provsvar kom två månader senare hade Kihlins fått ägna mycket tid åt medierna. Dels hann de inte med ordinarie sysslor på gården, dels fick de hyra in andra för att klara snöröjningsuppdrag som gårdsföretaget har.

För det vill de ha ersättning enligt epizootilagen, som reglerar ersättningar vid myndighetsbeslut eller förordningar kopplad till djursmitta.

Jordbruksverket sa nej, och Länsrätten som därefter haft frågan konstaterar att ”bolaget blivit drabbat av det massmediala intresset men denna kostnad kan dock inte anses vara en direkt följd av myndighetsbeslut och därigenom berättiga till ersättning.”

I sitt överklagande till kammarrätten skriver bolagets ombud Lars Falkenlind:

”Vad gjorde då staten/Jordbruksverket för att bistå klaganden gentemot media på plats? Man gjorde inte mycket utan det stora mediatrycket hamnade på bolagsmännen som inte kunde undvika att ta av sin normala arbetstid för att bistå media.”

LRF stöttar överklagandet, eftersom frågan är principiellt viktig för alla LRF-medlemmar.
– Epizootilagen är känd för begränsningarna i ersättningen, säger Fredrik Bonde, chefsjurist.
Alla kostnader borde vara täckta.

Hur långt frågan ska drivas är upp till Kihlins, men LRF är brett att stötta till högsta instans.

Lars Falkenlind bedömer att nuvarande lagstiftning bör kunna tolkas generösare.

Skulle det visa sig att det inte är så kan frågan drivas vidare politiskt, enligt Fredrik bonde, med målet ny lagstiftning.

Skulle LRF och Kihlins få rätt, får det konsekvenser:

– Om varje myndighetsbeslut som väcker massmedialt intresse skulle föranleda ersättning från staten till den som är föremål för massmediernas intresse skulle det bära för långt, säger Per Hultengård, Tidningsutgivarnas tryckfrihetsexpert.

– Det skulle då kunna riktas väldigt många ersättningsanspråk mot staten. En helt annan sak är att Jordbruksverket på plats gott kunde ha hjälpt de båda köttproducenterna med att hantera bevakningen.

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.