Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Knappast plats för 1 880 journalister eller?

Trots nedskärningar i branschen finns det fortfarande många vägar in i yrket. Men den journalistiska arbetsmarknaden kanske inte ser ut riktigt som vi tror, skriver Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola i ett svar till Jonas Nordling.

Publicerad: 2 April 2015, 05:57

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Jonas Nordling konstaterar att det utbildas väldigt många nya journalister. Det är lätt att instämma för knappast finns det plats för de 1 880 nya journalister som är under utbildning. Eller?

På Södertörns högskola har vi de senaste åren följt upp vad som hänt med de runt 150 journalister som utexamineras varje år. Enkäten visar att journalistutbildningen vid Södertörns högskola leder till jobb. Svar från 845 studenter som telefonintervjuats sedan 2009 visar att två år efter examen är det 56 procent som arbetar med journalistik på heltid eller minst halvtid. Fem år efter examen har siffran krympt något till 53 procent. Dessutom arbetar 20 procent med informationsjobb eller med journalistik mindre än halvtid. Bara fyra procent är arbetslösa.

Siffrorna på hur många som får jobb som journalister har legat relativt stabila under alla sex undersökningar: Mellan 51-59 procent arbetar minst halvtid som journalister. Någon tydlig minskning syns inte på grund av krisen i medieföretagen. Det kan bero på att mindre än hälften av de som arbetar som journalister hittar jobb vid de traditionella nyhetsmedierna (dagstidningar, TV, radio och webbnyheter). Istället är det många som får jobb på tidskrifter, arbetar som frilans eller inom en gråzon mellan journalistik och information i myndigheter och företag.

Det är tydligt i studien att journaliststudenterna möter en tuff arbetsmarknad. Efter två år är det bara 28 procent av de som arbetar som journalister som har ett fast jobb, resten har olika former av tillfälliga anställningar. Då finns också hälften av de som har journalistjobb på traditionella nyhetsmedier. Efter fem år har många tröttnat på korta vikariat på redaktionerna, och går över till tidskrifter, frilans och informationsjobb. Då har också mer än hälften fasta jobb.

De som inte arbetar som journalister efter utbildningen har till största delen andra typer av jobb. Många får jobb inom den växande informations- och PR-sektorn, en journalistutbildning och några års erfarenhet från redaktioner är eftertraktat inom info/PR-sektorn. Fem år efter examen är det totalt 27 procent av de före detta journaliststudenterna som har denna typ av jobb.

En slutsats av dessa siffror är att den journalistiska arbetsmarknaden kanske inte ser ut riktigt som vi tror. De stora redaktionerna krymper, men samtidigt finns det jobb i the long tail av små redaktioner, företag och organisationer. Dessutom behöver många redaktioner den nya kompetens som finns hos de unga: teknikvana och multikompetens.

Trots nedskärningar i branschen så finns det tydligen vägar in i yrket fortfarande. För dem som brinner för journalistiken.

Just nu utbildas 1 880 journalister
Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.