Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Kerstin Weigl om granskningen av gruppvåldtäktsdomarna

Publicerad: 7 Maj 2018, 10:32

Aftonbladets Kerstin Weigl.

Aftonbladet inleder i dag en stor publicering i vilken tidningen granskat 112 dömda gärningsmän och 58 våldtäktsdomar som gäller 56 brottstillfällen. "Det finns ingen brottskod, ingen statistik och nästan ingen forskning", berättar den grävande reportern Kerstin Weigl.


Ämnen i artikeln:

Aftonbladet

Vad är det här för brott? Vilka är gärningsmännen? Hur går det för offren? Det var frågor som Aftonbladet ville besvara i sin granskning, berättar Kerstin Weigl, mångårig Aftonbladet-reporter, som bland annat tilldelats Stora journalistpriset för sin kartläggning av mäns våld mot kvinnor.

– Det finns ingen brottskod, ingen statistik och nästan ingen forskning om gruppvåldtäkter. Samtidigt är detta ett väldigt allvarligt brott som väcker starka känslor och får stort utrymme i medierna, säger Kerstin Weigl och vidare:

– Av rapporteringen kan man lätt få intrycket att antalet gruppvåldtäkter ökar kraftigt och att det främst handlar om så kallade överfallsvåldtäkter. Vi ville ta reda på om så faktiskt var fallet.

Tillsammans med Joachim Kerpner, Anna Tärnhuvud och Alice Staaf har Kerstin Weigl granskat domar och förundersökningar från juli 2012 och fem år framåt. Projektet har pågått i tre månader.

– Det har varit knepigt att få fram fakta eftersom gruppvåldtäkt inte existerar som juridisk term. Men vi har tittat på fällande domar och navigerat efter listor på brottstypen brott mot person.

– Det kan förstås finnas felkällor, men vi tror faktiskt att vi hittat de flesta fallen. Det har varit ett grannlaga arbete.

Kerstin Weigls bild är att publiceringen till stor del lyckas besvara de frågor man tog avstamp i. Bland annat visar granskningen att antalet gruppvåldtäktsdomar mer än fördubblats under en fyra års-period. Något som kanske delvis kan förklaras av att lagen ändrades 2013 och begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersattes med ”särskilt utsatt situation”.

Arbetet med granskningen har också lett till flera andra upptäcker, berättar Kerstin Weigl.

– Den första var att alla inblandade är så unga. Nästan alla gärningsmän är mellan 15-20 år. Och medianåldern på offren är 15 år. Sedan finns det inte sällan alkohol med i bilden – både gärningsmän och offer är ofta påverkade vid brottstillfället.

Av granskningen framgår också att antalet överfallsvåldtäkter, i bemärkelsen plötsligt överfall, var få:

– Ungefär hälften av offren kände minst en av gärningsmännen eller så har gärningsman och offer på något sätt interagerat med varandra i anslutning till att brottet ägde rum. Det handlar alltså nästan aldrig om oväntade överfall på mörka platser – i alla fall inte om man ser på de fällande domarna.

– Sedan har vi det faktum att 82 av de 112 gärningsmän vi har kunskap om är födda utanför Europa. Och den frågan är komplex, för brotten har ju ingen etnicitet – ändå är överrepresentationen så stor. Det måste vi också berätta.

En utmaning med granskningen har varit att materialet är svårgenomträngligt, berättar Kerstin Weigl.

– Offren är normalt anonymiserade i förundersökningarna. Och det har inte varit enkelt att hitta människor som vill tala öppet om de här brotten eftersom de fortfarande är så skambelagt. Men vi har hittat några.

Publiceringen startar i dag och kommer att fortsätta åtminstone under tisdagen och onsdagen.

– Det handlar både om filmande intervjuer och mer berättande – allt tar utgångspunkt i vår undersökning.

I morgon väntar intervjuer med dömda gärningsmän.

Läs mer om granskningen här.

Linnéa Kihlström

Redaktör och reporter

linnea.kihlstrom@dagensmedia.se

Ämnen i artikeln:

Aftonbladet

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.