Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Journalistik och juridik två olika språkvärldar

Publicerad: 31 Maj 2010, 06:13

För två veckor sedan missförstod de svenska medierna unisont en deldom mot Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström. Det var ingen engångsföreteelse.


Daniel Sandström ansvarig för Månsons publicering, var den rubrik jag själv satte. Men vad som i själva verket hade hänt var att Daniel Sandström hade yrkat på att han över huvud taget inte kunde vara part i målet, och att tingsrätten i en deldom ogillade hans yrkande eftersom han vid tidpunkten för det påstådda förtalsbrottet var ansvarig utgivare för Sydsvenskan.se.

Skriverierna, tolkningarna och diskussionen var och är i högsta grad relevanta, men de kopplades till fel skede i processen. Enligt Malmö tingsrätt kommer frågan om huruvida Daniel Sandström kan vara ansvarig för publiceringen upp först i huvudförhandlingarna i slutet av 2010 eller början 2011. Då kan vi damma av våra artiklar och koppla dem till rätt händelser.

Varje gång jag skriver om rättsfall får jag en känsla av att journalistiken och juridiken är två parallella språkuniversum. För båda disciplinerna är språket huvudsaken och varje stavelse och skiljetecken kan vara avgörande. Båda vill vara så korrekta som möjligt, men medan juridiken i första hand ska vara korrekt för det egna skrået, och i förhållande till lagen, ska journalistiken i första hand förmedla en korrekt, men också begriplig och aptitlig bild till allmänheten.

Där kommer den första felkällan, att varje förenkling eller omskrivning av det juridiska språket riskerar att leda till förvrängningar som i värsta fall kan göra texten i sig brottslig. Exempelvis i samband med namnpubliceringar är det farligt att skriva att någon dömts till något om det i själva verket varit fråga om förlikning eller tredskodom.

Nästa problem är att vi journalister har en benägenhet att, i syfte att legitimera våra scoop och/eller få allmänheten att förstå hur viktiga de är, övertolka och dra slutsatser en jurist inte skulle våga göra. För mig som journalist känns det tillräckligt att en domstol för första gången tagit ställning till en fråga, som exempelvis ansvar för förhandsmodererade kommentarer för sajter utan utgivningsbevis, för att jag ska skriva en artikel som resonerar kring följderna om domen står sig. Många jurister skulle däremot inte dra några slutsatser av en tingsrättsdom som fortfarande kan överklagas.

Det positiva med att ge sig in i det här minfältet är att man påminns om ordens exakthet och språkets betydelse och måste skärpa sig lite till för att hitta lösningar som förenar det korrekta med det begripliga. En annan att man tillägnar sig en del juridisk fackkunskap varje gång man går på en mina.

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.