Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Jonathan Leman: Mediemakt viktigt inslag i antijudiskt tänkande

På grund av den roll medier spelar i antijudiskt tänkande är det särskilt viktigt att man inom kåren har kunskaper om antisemitismens särskilda uttryckssätt. Lär känna de antijudiska kodorden, skriver Expo-medarbetaren Jonathan Leman.

Publicerad: 13 December 2010, 12:58

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Alla gruppfördomar är lika allvarliga och lika viktiga att motarbeta. Mycket är likt oavsett vilken grupp det är som pekas ut – stereotypiseringen och det kollektiva skuldbeläggandet finns alltid där. Men det finns också skillnader i uttryckssätt. Antisemitismen skiljer sig genom de fantasier om judars makt och manipulationer som utgör själva kärnan. Judar anklagas för att dominera, och enligt en föregivet judisk agenda styra eller manipulera världspolitiken, finansvärlden och inte minst medierna. Det är inget nytt. Konspirationsteorier och myter om judars makt och manipulationer fick en stor spridning under början av 1900-talet och utgjorde en betydande del av den nazityska propagandan.

De flesta känner igen förnekande av Förintelsen och reagerar mot konspirationsteorier om judar när nazister står som avsändare. Men när samma eller likartade idéer dyker upp i andra sammanhang och dessutom uttrycks som insinuationer och med kodord har det visat sig vara svårare.

Ett exempel på det är när Irans president Mahmoud Ahmadinejad, sin vana trogen, målade upp en klassisk judisk världskonspiration i sitt tal till FN:s generalförsamling i september 2009. Det är oacceptabelt att en liten minoritet ska dominera politiken, ekonomin och kulturen i stora delar av världen genom komplexa nätverk etablera en ny form av slaveri.
Eftersom Ahmadinejad som vanligt använde ordet sionist i sitt tal istället för jude kunde citatet ovan på många håll (se ex. DN 24/9 2009 Irans ledare fördömde Israel) beskrivas som ett angrepp på Israel. Det kan kontrasteras mot kanadensiska Globe and Mail (29/9 2009) som helt riktigt betecknade samma formulering som ett angrepp på judar världen över.

Ett annat exempel är poeten och debattören Mohamed Omar som idag är känd som en antisemit. Han har etablerat sig som ett nav i ett nätverk av nazister, radikalislamister och andra antisemitiska konspirationsteoretiker som förnekar Förintelsen och ställer judarna i centrum för alla världens problem. Men det började inte med så grov propaganda utan med att Omar, i Fib/K tecknade en bild av svenskt offentligt samtal som styrt av Israels advokater. På Expressens kultursida (9/1 2009) utvecklade han sina idéer men använde denna gång termen ”sionisterna. De ligger bakom propaganda mot islam och deras intressen dominerar tidningsskribenter, tyckare och bloggare..

Vissa lockades av Mohamed Omars idéer samtidigt som få reagerade mot hans antisemitiskt färgade kodspråk. Den kraftfulla reaktionen kom först efter flera månader när Omar öppet etablerat en kontakt med profiler inom vit makt-rörelsen och ifrågasatt Förintelsen.

Man kan skönja ett liknande mönster i reaktionerna på Johannes Wahlströms artikel Israels regim styr svenska medier i Ordfront (12/2005). Wahlström presenterade en konspirationsteori om hur svenska medier styrdes av Israels regering via sinistra ”lobbygrupper”, om hur denna sammansvärjning dolde sanningar för det svenska folket. Ordfronts redaktör fick till slut be om ursäkt för publiceringen men inte på grund av artikelns tes utan på grund av att flera intervjuade journalister hävdade att Wahlström fejkat deras citat. I november i år dök samma Wahlström upp som Aftonbladets kulturredaktions Bonnier-granskare.

Nu är Wahlström också aktuell som den person i Sverige som har kontroll över Wikileaks material. Expressen Kultur (10/12) avslöjade att en av världens ledande antisemiter, Israel Shamir (pseudonym för Adam Ermash, tidigare Jöran Jermas), har motsvarande roll i Ryssland. Shamir beskriver judar som ”virus i mänsklig form” och hävdar att det är varje muslims och kristens plikt att förneka Förintelsen”.

Johannes Wahlström har publicerat artiklar hos Israel Shamir och beskrivs på dennes sajt som en framstående medarbetare. Wahlström har också tagit Shamir i försvar i studentkårtidningen Gaudeamus (10/2002) där han beskrev Shamir som en kritiker av Israel.

Dessa exempel (och många andra som det inte finns plats för här) lär oss något. Det finns en okunskap och en osäkerhet kring vad antisemitism är som gör att antijudiskt tankegods, framförda genom insinuationer och kodord, kan röra sig under radarn.

På grund av den roll medier spelar i antijudiskt tänkande är det särskilt viktigt att man inom kåren har kunskaper om antisemitismens särskilda uttryckssätt. Det är viktigt både för att kunna ställa de relevanta kritiska frågorna och för att slå vakt om förtroendet för journalistiken när den påstås styras av konspirativ verksamhet.

Jonathan Leman, Expo-medarbetare och medlem i Svenska kommittén mot antisemitism

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.