Hon har fått nobben av Daniels pappa

Helena Nyman, Arbetarbladets bröllopssamordnare, när en liten förhoppning att det kan bli en förändring på den punkten efter att den värsta uppståndelsen efter vigseln har lagt sig.

   Det sista som överger en är ju hoppet.

Någon förklaring till tystnaden har de inte heller fått. Prinsessgemålens pappa var tidigare socialchef i Sandvikens kommun och talade med medierna i den egenskapen.

Men inte om något annat.

Tonvikten av tidningens bröllopsbevakning kommer att vara lokal. Från sju på morgonen till 22-tiden på kvällen kommer man att finnas på plats i Ockelbo med reportrar och fotografer för att följa stort och smått.

Till Stockholm skickar man bara en reporter. Och kanske, kanske en fotograf. Det beror om man får plats i fotopoolen eller inte.

   Men den har bara 10 platser så det är nog inte troligt, säger Helena Nyman.

Om den massiva mediebevakningen av vigseln är befogad eller inte har hon svårt att avgöra. Kanske är det så när man är lite i stormens öga. Ett exempel på att saker och ting just nu är lite upp och ner i Ockelbo är att kommunalrådet just nu ägnar omkring 1,5 dag i veckan till att visa kommunen för olika medierepresentanter.

Så det är lätt att dras med när även stora mediebolag som SVT och SR drar på så mycket menar Helena Nyman.

   Det har blivit mer artiklar om bröllopet än vad vi från början tänkte göra. Eller trodde skulle gå komma på. Men en grej har gett en annan

Även om mycket av Arbetarbladets Ockelboredaktions fokus legat på vad som händer den 19 juni gäller det också att hålla i den vanliga bevakningen.

   Livet fortsätter som vanligt. Det är idrottsklubbar som vill ha mer pengar och förskolor som behöver nya lokaler. Så vi måste få ägna oss åt vanlig lokaljournalistik också.