Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag12.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Han berättar Metros okända historia

Publicerad: 11 Februari 2015, 12:40

Internationella aktörer var redo att starta en svensk gratistidning för att suga det finansiella blodet ur Metro. Det och mycket annat avslöjar Sakari Pitkänen i sin bok om gratistidningen första 20 år.


Ämnen i artikeln:

Dan MorénMetro

Varför gör Bonnier ingenting? Metro startar en utmanare och den stora jätten på Stockholms tidningsmarknad lyfter inte ett finger som motdrag. Det frågade sig Sakari Pitkänen flera gånger under sitt första år på gratistidningen.

20 år senare fick han möjlighet att fråga Bengt Braun, dåvarande vd för Tidnings AB Marieberg som bland annat ägde DN och Expressen, var det inte kom någon spoiler.

Det fanns en anledning. Att Bengt Braun inte gillar den typen av verksamhet. Men om Bonnier velat göra det hade det funnits finansiärer. Internationella tidningsägare var beredda att starta en gratistidning i Stockholm och betala förlusterna för att dränera Metro finansiellt vilket sannolikt skulle ha förhindrat den internationella expansionen som sedan blev verklighet.

Sju år efter Metros etablering kom dock Stockholm City efter Goliats rent bibliska senfärdighet som Sakari Pitkänen beskriver det i sin bok Historien om Metro. Ett motdrag som efter nio år lades ner, det hade då kostat ägarna 1,1 miljarder kronor.

I boken finns många detaljer från tidningens inre liv, som att:

Grundaren Pelle Anderson fick sparken som chefredaktör. (En konflikt med vd:n HC Ejnemyr om vilket typsnitt tidningen skulle ha. Agenda v/s Franklin Gothic, det sistnämnda var vad Ejnemyr förespråkade och det typsnitt som segrade efter en omröstning i styrelsen.

VK:s dåvarande chefredaktör Torbjörn Bergmark var påtänkt som vd för Metro men så blev det av okänd anledning inte. I stället blev det HC Ejemyr som fick uppdraget efter att han dömt ut den affärsplan som låg till grund för bolaget.

Ett möjligt bokföringsbrott låg bakom att Metro visade vinst redan första året. Agne Hellevik, som drev bolaget Branschmedia som hanterade bioannonseringen i stora delar av dagspressen, övertalades att betala en halv miljon i förskott för annonser som skulle publiceras på andra sidan nyåret.

Pelle Anderson ville bli utlöst redan 1997. Då erbjöd han MTG att köpa hans aktier för 27 miljoner vilket bolaget tackade nej till. Året därpå erbjöd MTG såväl Pelle Anderson som Robert Braunerhielm 85 miljoner för sina andelar i bolaget vilket de tackade ja till. Den tredje personen som var med och grundade Metro, Monika Lindstedt, hade klivit av i ett tidigt skede. Som tack för sin insats fick hon en miljon kronor.

PM Nilsson, i dag politisk redaktör på Dagens Industri, var ytterst nära att ta över som chefredaktör när Per Gunne blev vice vd för Stureplansgruppen 2012.

Dan Morén, i dag annonschef på Dagens Nyheter, då säljchef på Metro, hade vid minst ett tillfälle 300 000 kronor i sedlar av olika valörer i en plastpåse. Den säljare som ökat sin budget mest fick stoppa ner en hand där och ta en näve i blindo.

Pelle Törnberg, före detta vd för MTG, sammanfattar i boken Metros utveckling så här:

Metro är globalt fortfarande världens största tidning, och trycks dagligen i över åtta miljoner exemplar, har 74 editioner i 22 länder och mer än 18 miljoner läsare. Inte så pjåkigt för ett litet svenskt tidningsprojekt. Jag tror Jan ler uppe i sin himmel.

”Metro först med att lämna papperstidningen”

Ämnen i artikeln:

Dan MorénMetro

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.