Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Guardiangrävaren om datajournalistiken under Brexit

Publicerad: 10 april 2017, 12:06

Helena Bengtsson på #gräv17 om databasjournalistik. Foto: Erik Avebäck

SVT:s tidigare databasjournalist Helena Bengtsson, i dag på Guardian, om den bästa datajournalistiken under de brittiska folkomröstningarna och den senaste valkampanjen i USA.


Ämnen i artikeln:

Brexit

Den svenska Guardian-reportern Helena Bengtsson talade inför en internationell journalistkår under Gräv 2017 på Uppsala Konsert och Kongress i fredags.

Hon är en av tre personer inom den brittiska tidningens analytiska team av datajournalister. Sedan finns det ett visuellt team som består av tjugo personer med uppgift att presentera fakta genom tabeller och visualiseringar.

Helena Bengtssons team samlade in Wikipedia-data under valet 2015 för att granska alla nyckelpersoner.

– På Wikipedia sparas alla ändringar som görs i en logg. Där kan vi se vem som ändrat vad och när det hände. Vi gjorde en databas för att överblicka alla ändringar på parlamentsledamöters olika Wikipedia-sidor.

Bengtsson säger att teamet hoppades på en ”Sarah Palin-story”. Palin putsade till sin egen Wikipedia-sida inför USA-valet 2008 när hon var kandiderade till vicepresidentposten. De fann vad de letade efter.

– UKIP-kandidaten David Coburn gjorde totalt 69 ändringar på sin egen Wikipedia-sida, vilket verkligen inte är tillåtet. Nu är han bannlyst från sajten permanent.

När det gäller visualiseringar av data föredrar Helena Bengtsson när de tar med både historia och nutid i sina tabeller. Hon hyllar graferna i Economist som visade valresultaten från 1997 till 2015.

Under EU-folkomröstningen satsade Guardian på att visa hur båda sidorna använde sig av samma fakta, men hur de vinklade den på olika sätt.

– Stay-sidan visade exempelvis hur många EU-immigranter som kom till landet ett visst år medan leave-sidan hänvisade till hur många EU-immigranter som totalt bodde i Storbritannien – för att uppnå en större siffra.

De gjorde även visualiseringar som visade hur många besök de båda sidorna gjorde i olika städer under kampanjen och leave-sidan var betydligt synligare.

Dessutom sammanställde Guardian allt från ålder till inkomster för att urskilja ett mönster bland de röstande.

– Graferna visade tydligt att utbildning var det som skiljde mest. Stay-sidan hade i genomsnitt en högre utbildningsgrad, säger hon.

– Vi hade även en tysk praktikant som ringde runt till olika ambassader för att ta reda på hur många utlandsboende britter som ansökte om medborgarskap i sina respektive länder. Den kurvan ökade enormt i samband med Brexit.

Under valet i USA 2016 gjorde New York Times en lista av Donald Trumps tweets riktade mot vissa individer. De visade vilka ord han använt och gentemot vem – med direktlänkar till dessa tweets. Tidningen gjorde även demografiska tabeller, precis som Guardian gjorde under Brexit.

– Demografi blir allt viktigare under folkomröstningar. I USA är rösthistoriken inom staterna också viktig eftersom det är så vi räknar ut vilka av dem som är swing-states, säger Helena Bengtsson.

En röd tråd genom hela föreläsningen är just historia, då gamla mönster tenderar att upprepa sig.

– Jag tror att Brexit och Trump lätt kunde pekas ut som vinnare på förhand. Vi ville bara inte inse det.

Text och foto: Erik Avebäck

mvredaktion

Ämnen i artikeln:

Brexit

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.