Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Givetvis ska presstödet inte stimulera print

Presstöd ska inte vara ett pappersstöd. Det har vare sig mediebranschen eller medborgarna råd med, skriver ÖP:s chefredaktör Hans Lindeberg i en replik till PeO Wärring.

Publicerad: 29 Juni 2016, 06:32

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Presstöd

”Låt mediekonsumenten styra utvecklingen. Vill han eller hon prenumerera på en digital tidning är det okej, liksom givetvis en papperstidning eller en kanal med rörlig bild”. Så skriver Eskilstuna-Kurirens förre chefredaktör Peo Wärring i en krönika i Medievärlden.

Det är en mycket intressant tanke att låta konsumenter istället för producenter avgöra vad som är journalistik värd att betala för. Genom någon form av skattesubvention liknande Rut och Rot-avdragen som Wärring föreslår.

Men det är absolut inte ”okej” att koppla ett framtida mediestöd till subvention av papperstidningar. Det har vare sig mediebranschen eller medborgare som vill se en oberoende journalistik i framtiden råd med.

Totalfokus på en ny digital prenumerationsaffär behövs nu.

Konkurshotet över Stampen har satt samhällets mediestöd i blixtbelysning. Både när det gäller utformning och omfattning. Rekonstruktionen av Stampen är i storlek jämförbar med den som genomfördes i Saab för några år sedan där förra regeringen tog mycket aktiv del.

När det nuvarande presstödet skapades på 1970-talet kom det till för att rädda utsatta andratidningar på utgivningsorter med flera tidningstitlar.

Syftet var att garantera mångfald genom att olika tidningsredaktioner konkurrerade med varandra. Mångfald i en digital medievärld skapas i relationen mellan journalistiken och dess användare, inte genom att stödja konkurrens mellan olika producenter.

Presstödet i dag är mest en hämmande faktor för digital utveckling. Reglerna utgår från en otidsenlig papperstidningslogik, trots de nyligen politiskt beslutade justeringarna.

Att debatten om ett framtida mediestöd hittills präglats mer av att konservera det gamla än att tänka i helt nya banor är bekymmersamt.

Det skulle vara direkt förödande om den politiska makten invaggades i uppfattningen att konserverandet skulle vara en möjlig strategi även i framtiden.

Därför Peo Wärring är det absolut inte så att ett presstöd ”givetvis” ska stimulera prenumeranter som köper en papperstidning.

Tvärtom behöver det ge medierna en knuff in i en digital konsumentaffär. Att lyckas med en sådan är nödvändigt – och bråttom eftersom annonsaffären står under så hårt konkurrenstryck från globala aktörer.

I stort sett alla medieföretag har prövat betallösningar. Gensvaret från konsumenterna har hittills mest varit svagt.

Även om betalningsviljan på nätet nu tycks öka kommer det ta lång tid innan användare i någon större mängd är beredda att betala för digital journalistik.

Risken om medierna inte lyckas skapa ny finansiering direkt kopplad till innehåll är att oberoende journalistik reduceras till någon slags kuriosa-avdelning i ett avlägset hörn av verksamheten inom stora globala koncerner med makt att styra informationsflödet.

Hem-pc avdraget som kom i slutet av 1990-talet innebar en möjlighet för företag att genom bruttolöneavdrag subventionera anställda som ville hyra persondatorer. Under den första treårsperioden beräknas en miljon svenskar enligt en utvärdering av IT-kommissionen ha fått tillgång till en ny dator skattefritt.

Reformen bidrog till att jämna ut de digitala klyftorna som hotade att uppstå i samhället och är en av förklaringarna till att Sverige blev en ledande nation inom digital affärsutveckling.

Om såväl byggbranschen som IT-utvecklingen framgångsrikt har stimulerats med ”avdragsdopning” från samhällets sida så bör det vara ett bra alternativ när det gäller att skapa nya affärsmodeller för journalistik.

Av flera skäl:

För det första medborgarperspektivet. Låt användarna avgöra vilken journalistik som bidrar till samhällets utveckling och är värd skattesubvention.

För det andra att stödet riktas mot digital förnyelse om avdragsrätten begränsas till enbart digitala mediekanaler.

För det tredje: En direkt koppling mellan användarnas behov och journalistikens innehåll ger ett tydligt ”utifrån-perspektiv” som sätter press medieföretagen. De som misslyckas med omställningen från papper till digitalt riskerar att slås ut.

Att koppla presstöd till papperstidningar är tyvärr ett utslag av övertro på att medieutvecklingen fortfarande kan styras ”inifrån”.

Vilka kriterier som ska gälla bör inte vara omöjligt att hitta.

Medieföretag med juridisk/redaktionell bas i Sverige, anslutna till det pressetiska systemet, med viss frekvens i utgivning, lokal räckvidd och så vidare ger rätt till avdrag på prenumerationsavgifter eller enstaka köp av videoinslag och artiklar.

Hans Lindeberg, chefredaktör Östersunds-Posten

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Presstöd

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.