Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Fokus/SVT: Medievärlden möter Eva Hamilton

Publicerad: 24 November 2009, 10:17


Ämnen i artikeln:

Eva HamiltonSVTSVT Play

Medievärlden intervjuar Eva Hamilton i SVT-huset, dagen innan har hon deltagit i ett möte i Köpenhamn med andra nordiska tv-chefer. Många frågor är gemensamma; tittarförskjutningarna till nätet och att distributions- och rättighetsfrågorna tar allt mer av en tv-direktörs tid.

SVT 1 ökade sin tittarandel under första halvåret med 18 procent. Har ökningen hållit i sig?

–    Ja, SVT 1 är just nu Sveriges största tv-kanal. Det är kanalen du slår på utan att riktigt veta vad det är på tv i kväll. Den är den stora breda familjekanalen. Tvåan är för dig som söker något mer specifikt, en dokumentär, ett kulturprogram eller Fotbollskväll. Ettan har vuxit, tvåan minskar och barnkanalen växer rejält.

Vad händer med de andra kanalerna?

–    Kunskapskanalen gör vi om tillsammans med UR efter nyår. I dag delar Kunskapskanalen frekvens med Barnkanalen. I mitten av januari lägger vi 24 Direkt på dagtid i Kunskapskanalen. UR kompletteras med ett antal universitetsföresläsningar och sedan startar den ursprungliga Kunskapskanalen klockan 19.

–    Det kommer aldrig att bli en kanal med höga tittarsiffror, men det är en fantastisk demokratisk tjänst. Ett exempel är direktsändningen från Sverigedemokraternas landsdagar där tittarna gavs en unik möjlighet att bilda sig sin egen uppfattning

Enligt en aktuell rapport från analysbolaget Mediavision ser varannan svensk upp till 74 år ser på webb-tv. Hur reagerar du på det?

–    Det förvånar mig inte. Vi har nästan nio miljoner starter i veckan på Play. Vi fördubblar det för varje år. För ett program som till exempel Wild Kids sker 30 procent av tittandet på webben.

SVT Play gör det möjligt för människor att se programmen den tid det passar dem – innebär det att tv-tablån är på väg att bli ointressant?

–    Nej, det paradoxala just nu är att samtidigt som tittandet on demand ökar så ökar också det vanliga tv-tittandet. Det beror till viss del på att det är lågkonjunktur och att tv är ett billigt nöje.

–    Men även i framtiden kommer tablån att spela en viktig roll. Människor vill ha vägledning. En redaktör, en person man litar på, som plockar ihop en bra mix av tv-program. Det är samma sak som i tidningarna. Men det färdiga urvalet kommer förstås att kompletteras med individuella sökningar. Kanaler kan göras på många olika sätt.

BBC slöt tidigare i år ett avtal med fyra större tidningskoncerner, som ger tidningarna möjlighet att sända rörligt BBC-material på sina sajter. I Sverige har bland annat Stampengruppen uttryckt önskemål om en liknande lösning med SVT. Hur långt har ni kommit i de samtalen?

–    Vi säger inte nej, men det återstår många svåra frågor att lösa. Vi har krav på oss att inte finnas i direkt omgivning med reklam medan lokaltidningarna ju lever på annonsintäkter.

–    Är det bra för våra regionala nyheter att synas i närheten av en tidnings varumärke? Ska tidningarna få klippa i materialet? Vi samtalar med flera olika tidningsintressenter och har ett ärligt uppsåt att gå till botten med frågan.

De stora evenemangen blir allt dyrare att sända. Senast gällde det Grammisgalan. Hur ser du på den utvecklingen, när blir det för tufft för SVT att hänga med i den budgivningen?

–    När det gäller fotboll har det redan blivit för tufft. I Champions League och allsvenskan är det rena fantasipriserna. Skulle vi välja att satsa på det skulle vi bli tvingade att försaka mycket annan programproduktion.

Skulle du vilja se en öppning för mer reklam?

– Vi har ju redan möjlighet till viss sponsring. Jag tror till exempel inte att arrangörerna bakom Vasaloppet skulle vara intresserade att förekomma i SVT om det inte fanns sponsorpengar. Vasaloppet och SVT älskar varandra, det är ett mycket prioriterat samarbete. Vasaloppet är en stor del av den svenska identiteten och därför ska vi prioritera det framför Champions League som är brittisk identitetsskapare.

Våren 2008 sa du att du tycker att det är en bra idé att slå ihop SVT och SR. Står du fast vid det?

–    Det är inte jag som äger frågan. Men jag ser ju att det finns en konvergens, bland annat på webben. SR lägger ut mer rörlig bild och jag tycka att det är slöseri med pengar att vi inte har gemensamma webbar. Men jag lever lugnt och glatt med nuvarande lösning.

Tack vare det sparpaket som ni genomförde i fjol (400 personer tvingades sluta) har ni i år sänkt kostnaderna med 250 miljoner kronor. Innebär det att det inte är aktuellt med ytterligare besparingar?

– Blir det fortsatta uppskrivningar på 2 procent och fortsatt hög inflation måste vi alltid dra ner. Speciellt om vi ska klara utbyggnaden på nya plattformar. Det som har hänt är att vi lyckats dra ner kostnaderna med 250 miljoner kronor för att kunna behålla programbudgeten intakt.

Hur kommer tittarna att märka det?

–    Att vi kommer att ha råd att sända ett kungligt bröllop, ett riksdagsval och ett OS utan att skala bort annat av verksamheten. 250 miljoner kronor är väldigt mycket, det motsvarar ett OS, en lördagsunderhållning 52 veckor om året och morgonsoffan fem dagar per vecka året runt.

Vad ser du som SVT:s största utmaningar de närmaste fem åren?

–    1) Finansieringen. Kommer tv-licensen i sin nuvarande utformning att hålla? Men tittarförskjutningarna mot internet är det möjligt att man är tvungen att konstruera om tv-licensen. Men jag tror definitivt inte på att ren skattefinansiering.

–    Spåren förskräcker, de länder som gjort det, till exempel Holland, ångrar sig i dag. Det behövs en speciell betalningslina för att klara konflikten mellan att riksdagen är vår uppdragsgivare och att vi ska vara politiskt oberoende.

–    2) Rättigheterna. På alla plattformar. I dag kan vi lägga ut nästan alla program på SVT Play i 30 dagar efter första sändning. Nästa steg blir att klara det på on demand och i mobilen. Vi vill ju inte betala rättigheter för samma innehåll fem gånger för ungefär samma publik.

–    3) Distributionen. I dag måste man ju vara civilingenjör för att få in rätt regionalt nyhetsprogram i rätt vardagsrum eller för att veta om det är fel på Comhem, SVT eller egna tv-apparaten. Dessutom har ju distributörerna inga skyldigheter att förse folk med en del av våra tjänster trots att vi tillhandahåller dem.

–    Distributionsrollen tar mer och mer av en tv-direktörs tid och det gäller oss alla, oavsett om vi jobbar inom public service eller inte.

Vad ser du som nästa trend?

–    Av alla tydliga trender har ju on demand länge varit den enda lysande, av allt att döma blir mobilen den nästa. Alla stora mobiloperatörer är ute och letar innehåll. Och vi som håller på med innehåll funderar mycket över mobilapplikationer.

I morgon publicerar Medievärlden fler utdrag ur intervjun med Eva Hamilton, bland annat hennes reaktioner på den kritik som riktats mot programmet Ett fall för Louise och vad hon upplever som dagspressens största problem just nu.

mvredaktion

Ämnen i artikeln:

Eva HamiltonSVTSVT Play

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.