Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Evig publicering hotar nätet

Hanteringen av redan publicerade nätartiklar borde skrivas in i de pressetiska reglerna och prövas av PO-PON, skriver Kyrkans Tidnings publisher Anders Ahlberg.

Publicerad: 17 Augusti 2012, 08:22

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Dagens Nyheters utgivare Gunilla Herlitz har stämts för förtal för innehållet i en artikel som lades ut på nätet flera år innan hon tog över som chefredaktör. Tingsrätten vill skicka åtalet vidare till Högsta domstolen, för att vi ska få prejudicerande utslag.

Den lagstiftning vi har på yttrandefrihetsområdet handlar om att säkra största möjliga åsikts- och informationsfrihet och ett starkt skydd för ordet och bilden. Brotten mot tryckfrihet och yttrandefrihet är klart definierade. En avgörande princip är att det finns ett ögonblick när uppgiften möter offentligheten i massmediets form och funktion. På publiceringsögonblicket följer en preskriptionstid som är relativt kort, sex månader. Vid publiceringsögonblicket finns det en utgivare som har det fulla ansvaret för publiceringen.

Det som nu håller på att ske är att publiceringsögonblicket ifrågasätts. På nätet sker ständig publicering av allt som ligger tillgängligt, hävdar en del. Därmed skulle också ansvaret för publiceringen vandra på ett svårförutsägbart sätt.

I sak har egentligen ingenting hänt. Publicerat är publicerat. Också förr levde det vidare i sparade tidningar, i arkiv och tidningslägg. Den som ville kunde ta del också av sådant som prövats i domstol och eventuellt fällts.

Det nya är att allt som publiceras är lätt att nå, tack vare informationstekniken. Det blir en del av en ständigt pågående utveckling av material och diskussioner. Det är en fantastisk tillgång, men därmed utmanar verkligheten principen.

Det här är en viktig fråga, för medierna och för alla omskrivna. Förhoppningsvis kommer Högsta domstolen att ta målet, förr eller senare kommer frågan dit i alla fall.

Förhoppningsvis kommer HD fram till att lagens bokstav och anda gäller: det finns ett publiceringsögonblick. Annars får det vitt¬gående konsekvenser med mängder av material som försvinner från nätet.

Därmed är dock inte problemet för den som känner sig drabbad löst. Det finns en annan väg.

Gunilla Herlitz berättar för den egna tidningen att hon vid några tillfällen plockat bort material på begäran, men att hon inte funnit anledning i det här fallet. Den praktiken borde massmediebranschen göra till regler. Det vore ett viktigt steg att fall som dessa behandlades någorlunda lika.

Riktlinjer för hur man behandlar äldre uppgifter skulle skrivas in i de pressetiska reglerna, och bli möjliga att få prövade hos Allmänhetens pressombudsman, PO, och pressens opinionsnämnd. Då visar vi inom massmedierna att problemet tas på allvar, samtidigt som lagens viktiga principer upprätthålls.

Anders Ahlberg

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.