Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Europakonventionen är inte grund för sekretess

Publicerad: 7 December 2006, 13:42

Sekretess som inskränker offentlighetsprincipen kan inte bygga på Europakonventionen, konstaterar Regeringsrätten. Av det skälet kan inte en myndighet hålla persontester i samband med anställningar hemliga.


Rekryteringsprocessen till offentliga jobb är öppen. Många myndigheter – och de som söker jobben – tycker att det är besvärligt med den uppmärksamhet rekryteringarna får framför allt i medierna. Numer är personlighetstester ett vanligt inslag i urvalsprocessen, särskilt till chefsjobb. De kan uppfattas som att man kommer mycket nära den enskilde – om de blir offentliga ett integritetsproblem.
I samband med två rekryteringar till Riksrevisionen, ett chefsjobb och en revisor, har Per Hagström på Sveriges Radio Sörmland begärt ut personlighetstester och testresultat av Riksrevisionen i samband med en rekrytering av chef och revisor. Riksrevisionen sa nej, med hänvisning till integritetsskyddet i Europakonventionen.
Per Hagström överklagade beslutet och Riksrevisionen lät frågan gå vidare till Regeringsrätten.
Regeringsrätten underkänner hänvisningen till Europakonventionen. ”Regleringen i tryckfrihetsförordningen gör att sekretess inte kan grundas på artikel 8 i konventionen.” Däremot hade inte Riksrevisionen tillräckligt undersökt om det kan gälla sekretess för att konsultbolaget som gjort testerna skulle skadas ekonomiskt om testformulär och resultat blev offentliga.
Därför fick Riksrevisionen frågan tillbaka, att pröva sekretessen enligt kapitel 8 § 10 i sekretesslagen. Det gjorde man och lämnade därefter ut testutlåtandet – slutsatser testaren drog av testen – samt i ena fallet formuläret och i det andra den tekniska behandlingen. Det ansåg Riksrevisionen och konsultföretaget inte skulle kunna skada företagets affärer.
Konsekvensen av Regeringsrättens dom är att Riksrevisionen antagligen upphör med tester.
Arbetsgivarverkets jurist Carl Durling menar att det kan försvåra rekryteringar till offentliga jobb.
– Vi kan få sämre ansökningar. Misstanken att känsligt material kan lämnas ut kan göra att kvalificerade personer drar sig för att söka ett jobb.
Men skyddet för den enskilde ska ställas mot vikten av att processen är öppen.
– Det är inget lätt rättsligt problem. Offentligheten är ju viktig för att den som så vill ska kunna överklaga en utnämning, och då kunna få tillgång till hela grunden för beslutet, säger Carl Durling.

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.