Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Det kan man kräva av en undersökning

Publicerad: 26 april 2013, 06:53

Nio av tio chefredaktörer har aldrig fel. Åtta av tio statistiker gillar den här texten. Med siffror går det mesta att bevisa.


Ämnen i artikeln:

Ekot

Siffror, tabeller och statistik andas kylig objektivitet och vetenskaplig trovärdighet. Men är inte alltid det.

Det är därför som till exempel Ekot alltid kastar enkäter och undersökningar som har  politiska partier som beställare i papperskorgen. Opinionsmätningar från andra påtryckargrupper är de uttalat restriktiva med då det för det mesta handlar om ren lobbying och/eller propaganda.

Men det finns en uppsjö av andra fallgropar som kan leda till att de vackra stapeldiagrammen visar en mycket skev bild av verkligheten. Ekot har tagit fram en checklista för vilka krav de ställer på undersökningar:

Är de som ingår i undersökningen ett slumpmässigt urval? En enkät genomförd på Centralen ger inte en bild av vad svenska folket tycker.

Är det tillräckligt många som svarat? Och hur stort är bortfallet? För större grupper ska det vara minst 1 000 svarande. Och svarsfrekvensen ska vara över 50 procent.

Webbpaneler duger inte. Då deltagarna själva tackat ja till att medverka är de inte ett slumpmässigt urval och därför går inte felmarginal och bortfall att beräkna.

Har du koll på felmarginalen? Den är till exempel olika stor om partier ligger över eller under 4-procentsspärren.

Är det vettiga frågor? De ska vara neutrala, begripliga och handla om något som de som svarar rimligen kan veta något om. Även om undersökningen är gjord av etablerade aktörer som till exempel Sifo eller Demoskop är det ingen garanti. När de gör undersökningar på uppdrag av en kund så är det kunden som i mycket ligger bakom formuleringen av frågorna.

Men det handlar också mycket om utgörningen. Mediernas strävan efter att dramatisera för att skapa uppmärksamhet gör att vissa undersökningar som i sig inte bevisar någonting lyfts fram som tecken på en trend.

Om det korrekta i det fanns det delade meningar om på det seminarium som arrangerades av Sim(o) i går för att presentera boken Räkna med nyheter.

Jan Strid, lektor på Göteborgs universitet och Jesper Strömbäck, professor på Mittuniversitetet, menade att det inte var en korrekt bild av verkligheten att säga att Sverigedemokraterna tappar när förändringen är bara någon tiondels procentenhet och därmed långt från felmarginalen.

Lena Mellin, chef för Aftonbladets samhällsredaktion och tf ansvarig utgivare samt Expressens chefredaktör Thomas Mattsson var av en annan uppfattning. De ansåg också att om medierna inte rapporterade även om dessa mycket små förändringar kan trovärdigheten vara i fara.

Thomas Mattsson menade också att medierna har blivit bättre på att hantera statistik. Vilket enligt honom kommer att visa sig vid utvärderingen av hur valet 2014 bevakades.

Ämnen i artikeln:

Ekot

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.