Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Den olydiga Bo Strömstedt har gått ur tiden

Expressens legendariske chefredaktör och ansvarige utgivare Bo Strömstedt har avlidit. TU:s chefsjurist Per Hultengård är en av många som har honom att tacka för mycket.

Publicerad: 27 Juni 2016, 06:49

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Expressens legendariske chefredaktör och ansvarige utgivare Bo Strömstedt har avlidit. Foto: Bonniers


Ämnen i artikeln:

Expressen

Vi var många som genom åren hade med honom att göra och som känner ett behov av att hylla och berätta – alla på vårt sätt.

Det gör även jag.

När jag deltagit i olika – normalt sett ganska fåniga – ledarskapskurser där man i olika former ska ”rita, modellera, måla eller berätta” om någon som ”betytt jättemycket för dig”, så brukar jag bara säga ”Bo Strömstedt”.

Jag kom, under mina juridikstudier, till Expressen som sommarvikarie 1984. Jag blev, under fortsatta studier, kvar där, som sommar- halvtids- och heltidsanställd – inklusive helgredigerare – till slutet av augusti 1991. Jag slutade på Expressen samma dag som Bo Strömstedt slutade. Det har jag ibland tagit mig friheten att stoltsera med.

Och jag inser i dag att jag under dessa år 1984–1991 aldrig lärt mig så mycket och dessutom haft så himla roligt som under tiden med Bo Strömstedt som chefredaktör och ansvarig utgivare – och för egen del som ledarskribent på Expressen.

Det var naturligtvis en annan tid. Men insikten om att Expressen, med dess inflytande i det dåvarande samhället, i det närmaste kunde förflytta berg – inte minst genom vad vi skrev på ledarsidan – var närmast berusande för mig när jag 23 år gammal kom dit sommaren 1984.

Jag skrev som bara den (till en början alltjämt på skrivmaskin med ”matlapp”) och kritiserade det mesta i samhället (som man gör i den åldern). Men också utifrån vad jag hunnit studera om juridik, utredningar och lagförslag och inte minst vad gällde rättspolitik i vid mening. Det där sistnämnda sättet att skriva på – samhälle och närgången juridik – var på något vis lite av en ny kombo då. Och jag blev efterhand därtill dagligen uppmuntrad av Bo att ”tycka och tänka tvärtom” om sådana saker (jag vet inte hur många gånger han sa dessa kloka ord).

Och det gjorde vi/jag – om stora saker som Bofors-affären och Palme-utredningen och budgetpropositionen, för att ta några exempel – eller geografiskt mindre, men nog så viktiga, saker som nedläggning av skolor eller på den tiden om att ha kvar telefonkiosker i glesbygd. Och Expressen var där – för medborgarna närvarande – och vi tog ställning för dem och telefonkiosken och skällde ut det dåvarande Televerket.  Men alltid föregånget av – eller samtidigt med – en redaktionell publicering. Det samspelet – redaktion och ledaravdelning – var viktigt.

Bo hade en stor omsorg om ledarsidan. Han läste allt vi skrev, inklusive redigeringen. Den redigeringen fick dessutom bara göras av oss som jobbade på ledaravdelningen – en hedersbetygelse i sig! Men om han inte hade godkänt texter och redigering innan kvällsmötet kl 1800, så fick den av oss som var ansvarig vänta kvar för ett godkännande.

Jag satt gärna kvar de där kvällarna. Det vi sedan pratade om – medan han ritade om ett nytt och fräckare utkast av min halvdana redigering – gav tid att prata och lära. Och det gav mig en insikt om publicistik i kombination med juridik – men framför allt en insikt om att publicistiken förutsätter ett patos som ibland kräver att man går över gränser som också är juridikens, därför att man har något så angeläget att berätta.

Förutom att ”tycka tvärtom” är det två ord jag tagit med mig från tiden på Expressen och med Bo Strömstedt och det är orden ”olydig” och ”oombedd”. Jag älskar dessa ord – de sammanfattar allt vad en vidsträckt yttrandefrihet betyder för mig.

De där orden har jag burit med mig och sedan haft nytta av i alla mina år på TU som jurist och rådgivare till tidnings- och massmediebranschen. I varje möte jag haft med chefredaktörer, ansvariga utgivare och journalister om/inför enskilda – kanske kontroversiella – publiceringar eller i möten med politiker och beslutsfattare har de varit viktiga för att förklara distinktionen mellan juridik och publicistik – och för att ”oombedd” våga göra ”olydiga” publiceringar.

Makten – offentlig eller privat – vill helst ha ombedda och lydiga publiceringar om okontroversiella saker.

Desto viktigare att vi alla – som verkar inom ansvarstagande medier – fortsätter att olydigt och oombedda publicera det som är kontroversiellt.

Det tror jag att Bo Strömstedt skulle ha gillat!

Per Hultengård

Chefsjurist TU

Samt (till och från)  ledarskribent, Expressen 1984–1991

Expressens chefredaktör, Thomas Mattssons, minnesord om Bo Strömstedt 

DN:s kulturchef Björn Wiman om musikanten Bo Strömstedt 

Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén om publicisten och folkbildaren Bo Strömstedt

Linnéa Kihlström

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Expressen

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.