Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Därför är det rätt med kameraövervakning

Helgens händelser i Danmark och Sverige visar på behoven. Det finns åtgärder som kan öka tryggheten och säkerheten för medieföretagen och dess medarbetare. Till exempel om de fick sätta upp övervakningskameror. Det skriver TU:s vd Per Hultengård.

Publicerad: 16 Februari 2015, 06:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


2015 är inte gammalt, men har redan kännetecknats av och särskilt med attacker mot – men också ett starkt försvar av yttrandefriheten.

Dåden mot Charlie Hebdo-redaktionen i Paris i början av januari är naturligtvis det som alla först tänker på. Här i Skandinavien har vi de senaste dagarna sett det följas upp med hot och gripanden i anslutning till Expressens redaktion i Stockholm och sedan de förfärande attackerna mot först ett offentligt möte och sedan en synagoga i Köpenhamn nu i helgen.

Det har framkallat en viktig debatt om försvaret av yttrandefrihet, öppenhet och tolerans som en grundläggande förutsättning för vår demokrati, för det öppna samtalet.

Regeringen har agerat väl och tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Säpo initierat flera möten och samtal om läge och förutsättningar, om yttrandefrihet, säkerhet och mediernas villkor för att kunna fullgöra sin uppgift i samhället. Riksdagen och dess konstitutionsutskott höll i torsdags en hearing i samma fråga.

Man ska skilja på stort och smått, men en återkommande fråga har varit vad politiken lagstiftaren kan göra för att skydda och skapa trygghet för medierna och dess medarbetare. Det har inte minst gällt situationen för medier utanför storstäderna och de stora mediehusen vilka resurser finns där?

En mycket konkret åtgärd borde där vara att ta tag i den i och för sig inte särskilt gamla kameraövervakningslagen. Det löser inte alla problem, men är en viktig åtgärd just för att skapa trygghet för medierna och dess medarbetare.

Det finns ett antal exempel på hur lokala och regionala mediehus ansökt om att få sätta upp övervakningskameror, men fått avslag. I vissa fall av länsstyrelsen direkt (med krystade resonemang om källskydd), i andra fall har man fått ok av länsstyrelsen, men då stolpar Datainspektionen in och hojtar om integritetskränkningar, vilket leder till ett överklagande som i sin tur Förvaltningsrätten bifaller.

För att vara mera konkret: Datainspektionen tycker att det kränker förbipasserande medborgares integritet om de råkar traska förbi tidningen på gatan utanför och fastna på en film utanför ingången, vare sig de skulle dit eller inte. Att filmerna löpande raderas spelar ingen roll.

Datainspektionen har när ärendet överklagats dock storsint gått med på att man får filma den som ringer på dörren innan man öppnar. Det gjorde man faktiskt klart redan innan attacken mot Charlie Hebdo-redaktionen. Som om en potentiell våldsverkare först skulle ringa på dörren för att meddela sitt ärende

Det är viktigt med personlig integritet, men det får inte drivas in absurdum. Kameraövervakningslagen bygger på en avvägning mellan intresset av personlig integritet och det intresse som motiverar kameraövervakningen. Uppenbarligen väger det sistnämnda intresset alltför lätt i dag.

Jag är övertygad om att regeringen menar allvar med sitt engagemang för medierna och deras betydelse för demokratin. Därför bör den omgående se till att ta tag i sådant som snabbt låter sig göras. Att snabbt säkerställa att mediehus som så vill kan skydda sig med bland annat kameraövervakning kan inte vara en oöverstiglig uppgift.

Per Hultengård

mvredaktion

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.