Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Därför är det en vinst att gå med förlust

Att förstatidningar tjänar på att behålla andratidningar som går med förlust handlar inte bara om filantropi, skriver Stefan Melesko.

Publicerad: 26 november 2012, 13:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Presstöd

Fusionerna och förvärven har varit många i svensk dagspress under de senaste tio åren. Uppmärksamheten har främst riktats mot de mer iögonenfallande förvärven, medan förstatidningarnas förvärv av andratidningen på orten blivit mindre analyserade. De har setts som självklara. Filantropi eller?.

Diskussionen om framtida presstöd och jakten på nya affärsmodeller gör att ämnet är värt att studera närmare. Det framgår tydligt av en debattartikel i DN den 18 november, där i princip alla chefredaktörer för socialdemokratiska andratidningar pläderar för ett fortsatt och delvis annorlunda presstöd. I artikeln nämns dock inte med ett ord att praktiskt taget alla ägs av ortens borgerliga förstatidning eller har ett nära samarbete med den. Utan dessa förvärv hade många av s-tidningarna sannolikt försvunnit trots presstödet.

Motiven för att köpa andra tidningen kan vara ett eller flera av följande:

- Värna mångfalden i pressen
- Hindra någon annan från att göra förvärvet
- Hindra eventuell nedläggning som skulle kunna minska intresset för dagstidningar  
- Hindra nedläggning som skulle kunna medföra dyrare distribution
- Få kostnadsdelning på delar av den lokala bevakningen stringers, korrar
- Stärka print som kommunikationskanal lokalt inte minst genom gemensam marknadsföring-annonspaket
- Förbättra lönsamheten genom bättre kapacitetsutnyttjande  
- Gemensam produktutveckling, till exempel digitalt

Men there are no free lunches. De ekonomiska faktorerna spelar uppenbarligen en dominerande roll. Hur ser det ut i dagsläget? Hur stort är presstödet för några av tidningarna, hur stor roll kan det ha spelat det i förvärvskalkylen och hur stor andel av koncernernas resultat utgör det? Tabellen illustrerar det. Siffrorna gäller 2011.

Mittmedias kris gäller även för förstatidningarna och påvisar sannerligen behovet av åtgärder inte minst på Dagbladet. Notera också att Gota inklusive andratidningarna är lönsammast.

En annan intressant dimension är hur resultatet för andra tidningen såg ut året innan förvärvet gjordes. Var det fråga om en livräddning eller..? Det illustreras av den här tabellen:

I några fall har utvecklingen blivit negativ för den förvärvade tidningen. Det gäller Dagbladet och Folkbladet. I ett fall verkar det som om tillhörigheten till en större koncern har medfört förbättringar Sydöstran. Östran är ett undantag, eftersom den skulle gått under utan Gotas övertagande. Det dåliga resultatet för 2011 beror på avvecklingskostnader, som är en förutsättning för att tidningen fortsättningsvis skall fungera och bli lönsam genom det symbiotiska förhållandet som numera finns med Barometern. Så vad drar vi för slutsatser av denna tabell.

- Resultatförsämringarna har inträffat trots en mycket rationellare drift än om tidningen fortsatt som en solitär andratidning. Med andra ord: undergången hade då varit en realitet.
- Sydöstran har kunnat nyttiggöra koncerntillhörigheten
- Östran hade gått under utan Gotas köp

Med andra ord förstatidningarna har ofta räddat andratidningarnas existens. Men allt är inte välgörenhet. Det finns en annan tung faktor då förvärvskalkylen skall tas fram. Distributionskostnaderna! Om en andratidning faller bort måste första tidningen i stort sett ensam bära distributionskostnaden inom det primära spridningsområdet. Hur stor rationalisering kan man göra om en tidning faller bort. Sannolikt kan knappt hälften tas bort det betyder att resten blir en ren kostnadshöjning för första- eller numera ensamtidningen.

Hur ser det ut för Dagbladet/ST, där stora neddragningar aviserats?

Tabellen visar att så länge Dagbladets förlust är mindre än sju miljoner kronor tjänar ST mer på att behålla tidningen än på att lägga ner den.

Om motsvarande beräkningar gjordes för Östran för 2011 så skulle resultatet bli något sämre. Förlusten i rörelsen balanserar inte fullt ut de resterande distributionskostnaderna. Applicerar vi däremot tekniken på Folkbladet för 2011 så är nettoförlusten tydlig även efter det att hänsyn tas till de resterande distributionskostnaderna. Så NTM subventionerar tydligare utgivningen av Folkbladet i motsats till vad som idag verkar gälla för situationen i Sundsvall eller Kalmar. (Observera att samtliga reduktioner i distributionskostnaderna vid ensamdrift är uppskattningar gjorda för att illustrera förstatidningarnas betydelse för andratidningarnas existens)

Så slutsatserna av analysen blir:

- Förstatidningarna tar ett stort ansvar för den fortsatta utgivningen av den mindre konkurrenten på orten.
- Det finns en tydlig vilja hos förstatidningen att ha fördragsamhet med sämre ekonomiskt utfall för den mindre tidningen, men det finns sannolikt en gräns. Dagens delvis pressade intäktssituation också för förstatidningen skärper kraven.
- Eftersom distributionskostnaderna spelar en stor roll för kalkylen, så innebär en övergång till digitaliserad tidningsutgivning en ökad press på lönsamheten hos andratidningen.

Ett fortsatt presstöd på ungefär nuvarande nivåer kommer att möjliggöra utgivningen också av de förvärvade tidningarna, men det krävs att ett utökat samarbete inom koncernerna verkligen realiseras. Kanske också mer hårdhänt. Alternativet är nedläggning vilket antagligen få önskar.

Utan samarbeten inga s-tidningar
Stefan Melesko

Axel Andén

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Presstöd

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.