Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

”Dagstidningar är som ett vapen”

Publicerad: 2 Mars 2012, 09:46

På söndag är det val i Ryssland. Valet är svårt att bevaka - men det har varit svårt att hitta ryska journalister som vill prata om svårigheterna.


Många ryska journalister vill inte prata med utländska medier om den inhemska mediebevakningen av helgens presidentval, där Putin är given segrare. Det erfar Medievärlden efter flera fruktlösa försök. (Vi har också pratat med Russian Union of Journalists som har lovat att mejla svar till oss.) Men vi har pratat med Ludmila, en rysk journalist som har bott i Sverige i ett antal år.

Vad är journalisterna rädda för?

Att förlora sina jobb, framför allt. Det finns inte lika många dagstidningar i Ryssland i dag som för 10-15 år sedan. På den tiden kunde vi också skriva vad som helst, allt vi ville. Men å andra sidan var det ju varken demokrati eller diktatur då, utan ren anarki. Ingenting fungerade, inte ens polisen eller andra myndigheter.

I dag finns inga oberoende tidningar i regionerna, bara i storstäderna, säger Ludmila.

Och de få oberoende medier som finns använder många ryssar för att kunna säga till omvärlden: ”Titta, vi har visst pressfrihet”.

Ludmila beskriver hur tidningsägare från omkring 10 år sedan skiljer sig från dagens:

Då var de affärsmän – de ägde tidningar av affärsmässiga, ekonomiska skäl och var inte inblandade i det politiska livet i samma grad som i dag, när allt är kopplat till politik. Dagstidningar är som ett vapen.

När jag bodde i Ryssland och ville skriva om exempelvis korruption, då jag la jag fram idén för min redaktör som svarade: ”Om vi trycker den här artikeln, då kommer vi få stora problem med finansieringen.”

I stället köpte, och köper, lokala makthavare sidor i lokaltidningarna, säger Ludmila.

Det kan handla om att en guvernör åker ut och skakar hand med folk i någon by; helt ointressant för vanliga människor att läsa. Men bra reklam för dem.

Det finns i alla fall en mängd oberoende bloggar i Ryssland och det är där snarare än i dagstidningarna som man kan läsa sanningen, fortsätter Ludmila. Men det finns också en rad pro-Putin-bloggar skrivna av köpta journalister.

Varför gör de det, tror du?

Enkelt svar: Pengar. När jag pratar med köpta journalister så säger de att de förstår (att det är fel), men hur ska de annars leva? Det är svårt att få jobb och hyran måste betalas, familjen försörjas. De behöver en ny bil, en ny lägenhet…

Tror du att en revolution liknande de som skett i arabvärlden kan ske i Ryssland?

Nej. För så många människor har tjänat ihop så mycket pengar, hundratals miljoner dollar, i Ryssland. De har det bekvämt och Putin är inte ett problem för dem.

Vanligt folk, som lärare, ser problemen – men de är rädda för att få det som under den katastrofala Jeltsinperioden, ingen mat och inga jobb. Då är det bättre att läget förblir oförändrat.

Amnesty International uppmanade igår Ryssland att sätta respekten för de mänskliga rättigheter i centrum för sin politiska agenda under de kommande sex åren. Amnesty listade 12 punkter, där två hade med yttrandefrihet och medier att göra:

- Respektera och försvara yttrandefriheten för alla, för de som har oberoende eller oppositionella åsikter, inklusive journalister, fackligt aktiva, aktivister och människorättsförsvarare; säkerställ att hot och attacker mot dem blir ordentligt utredda.
- Undanröj lagliga och praktiska hinder för genuin mediemångfald, avstå från censur och användning av olagliga och godtyckliga restriktioner för friheten till utbyte av åsikter och information på internet.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.