Cilla Benkö slår tillbaka mot TU

Svergies Radiso replik till TU:

”TU:s svartmålning av Sveriges Radio – full av felaktigheter

Idag går TU:s (Tidningsutgivarnas)  presidium till mycket hårt angrepp på Sveriges Radio i en artikel på SvD Brännpunkt. Kravet är att regeringen ska begränsa Sveriges Radios publicistiska verksamhet. Angreppet kan te sig aningen förvånande i en situation där just TU, Sveriges Tidskrifter, TV4 och de tre public serviceföretagen tillsammans har bildat organisationen Utgivarna för att värna de publicistiska företagen mot politiska begränsningar av yttrandefriheten.

Det är lätt att få intrycket att en samlad dagstidningsbransch nu går till angrepp mot Sveriges Radio. Men så är det inte. Dagens Nyheter, liksom merparten av Bonniers dagstidningssfär, finns inte längre med i TU. Drivande bakom bildandet av Utgivarna var Stampens tidigare VD Tomas Brunegård, tillika då ordförande i TU. Stampen finns inte längre representerat i TU:s presidium.

Tanken med att bilda Utgivarna var att de seriösa medieföretagen skulle gemensamt värna publicistik och yttrandefrihet och inte att slåss inbördes.  Det är därför inte alldeles självklart hur TU-artikeln ska tolkas. Att som i artikeln idag först anklaga Sveriges Radio för att vara statligt och sedan dessutom själva kräva statlig hjälp för att lösa dagspressens problem, samt att också vilja ha politisk inblandning i hur Sveriges Radio utformar webben är långt ifrån de publicistiska ideal som jag har. Dessutom innehåller artikeln en rad felaktigheter.

TU:s 16 felaktiga påståenden

I ingressen till den artikel som Tidningsutgivarnas presidium idag låter publicera på SvD Brännpunkt sägs att istället för att förnya radiomediet tänker SR med statliga medel försöka konkurrera ut den fria dagspressen. Påståendet är falskt och öppet ringaktande för den entydiga publicistiska ambition som bär upp Sveriges Radios verksamhet.

Brännpunktsartikeln motiveras av den förändring som Sveriges Radio gör av sin internetsajts ingångssida. Artikeln innehåller 16 direkt felaktiga påståenden.

- Det sägs att regeringen och Sveriges Radio väljer att lägga ännu mer resurser på att konkurrera med dagspressen digitalt. För det första är naturligtvis regeringen överhuvudtaget inte inblandad i några som helst redaktionella eller andra beslut som fattas inom Sveriges Radio. För det andra läggs inte mer resurser på Sveriges Radios internetsajt. I stället håller Sveriges Radio på att dra ned sin verksamhet med 120 milj kr. I anslutning till det koncentreras också resurserna i det som görs på sverigesradio.se. Till detta hör en koncentration av nyhetsresurserna. På förstasidan kommer också fortsättningsvis både nyheter och program att finnas. Den förändring som sker är att nyhetsrapporteringen görs tydligare  
- Det sägs att  det som nu sker strider mot intentionerna med public service. Det är, och har sedan 1995 när sverigesradio.se lanserade, varit en självklarhet att Sveriges Radios nyhetsverksamhet redovisas också på webben. För övrigt är nyhetsuppdraget både självklart och ett kärnuppdrag för Sveriges Radio.
- Det sägs att Sveriges Radios sajt från och med den 10 april går från att vara en mix av nyheter från Ekot och en presentation av SR:s olika program, som till exempel P1 Morgon och P2 Dokumentär, till att bli en renodlad nyhetssajt med i princip enbart innehåll från Ekot. Påståendet är helt fel. Det är bara att själv se på bilden hur nya ettan ska se ut.
- Det sägs att Sveriges Radio nu lanserar en ny sajt. Detta är också helt fel. Sveriges Radio lanserar inte en ny sajt. Sveriges Radio gör om ingångssidan till den  sajt som började byggas upp 1995.
- Det sägs att det finns inget publicistiskt företag i Sverige idag med större resurser än public service (SR, UR och SVT). Public service är inte ett publicistiskt företag utan tre av varandra oberoende företag. En lögn blir inte en sanning därför att de tre varumärkena anges inom parentes.
- Det sägs att medan i stort sett alla redaktioner tvingas att skära ned på personal och inköpsbudgetar anställer SR och får ökade statliga anslag. Sveriges Radio reducerar i år, till följd av tvingande ekonomiska skäl, sin verksamhet med 120 miljoner kronor. Sveriges Radio har personalmåltal som innebär att antalet tillsvidareanställda ska minska fram till årsskiftet 2013-14 med motsvarande ca 50 heltidstjänster. Sveriges Radio har systematiskt sedan 2002 fått minskade reala resurser.  
- Det sägs att ökade ekonomiska resurser används till att utmana övriga mediehus på den arena där vi förväntas växa och bygga våra framtida affärsmöjligheter. Sveriges Radios har ett självständigt public serviceuppdrag.. Det bestäms inte i förhållande till olika andra medieföretags inriktning och strategier. Det ska varken komplettera eller konkurrera. Härvidlag har inget förändrats under det senaste halvseklet. Det förhindrar inte att landets tidningsföretag konsekvent krävt att public service bara skulle få vara ett komplement till de kommersiella företagen. Dessutom är det få, i praktiken knappast några, seriösa tidningsföretag i världen som tror att det går att tjäna pengar på den rena nyhetsrapporteringen på nätet.  
- Det sägs att vad vi har här är alltså en statlig jätte som har ambitionen att konkurrera med de fria marknadskrafterna. Det  är helt felaktigt att tala om public service som statligt. Sveriges Radio är ett aktiebolag. Det ägs av en från staten fristående stiftelse. Finansieringen sker med en avgift och inte en skatt via statsbudgeten. Det är en mycket genomtänkt rättslig konstruktion  just för att undvika att Sveriges Radio, och de övriga programbolagen, skulle vara statliga.
- Det frågas hur regeringen menar att denna strategi (att konkurrerar med de fria marknadskrafterna) gynnar kvalitativ nyhetsförmedling och mångfald. Detta är, som alla seriösa debattörer alltid erkänt, själva kärnan i public service allt sedan BBC grundades 1923. Det ska finnas radio (och sedermera tv) som har ett självständigt formulerat uppdrag som inte bestäms relativt den kommersiella sektorn. Just att det finns medieverksamhet som inte är underkastad marknadens styrning skapar faktisk mångfald och därmed starkare garantier för just kvalitet.  
- Det sägs att Sveriges Radio nu väljer att reducera hela sitt breda innehåll på startsidan till att bara omfatta nyheter. Påståendet från de tre tidningsdirektörerna i TU:s ledning är totalt fel.  
- Det sägs att regeringen bör i det sammanhanget förhålla sig till hur SR:s nya satsning svarar mot dessa villkor (anslagsvillkoren) och hur det påverkar mediemarknaden i övrigt. Det är en grundregel, bland annat fastslagen i yttrandefrihetsgrundlagen, att regeringen inte får ge sig in i public service verksamhet, varken för att förhålla sig till eller tycka eller bestämma. Enda undantaget, ett synnerligen kontroversiellt sådan, är genom sk förhandsprövning. Den förutsätter dock att det handlar om någon helt ny tjänst, dvs helt ny verksamhetsgren. Hur har vi hamnat i situationen att tre ledare i fria tidningsföretag ohöljt kräver ingripanden från regeringen som står helt i strid med det som publicister i alla tider enats om att stå emot, dvs statliga ingripande mot publicistiska företag?
- Det sägs att Sveriges Radio har saknat en digital strategi. Påståendet är fullständigt godtyckligt och naturligtvis helt fel. Det är klart att vi har en strategi för vår omfattande digitala verksamhet som snart kan fira 20-årsjubileum.
- Det talas om att vi kopierar de fria mediernas strategi. Vi kopierar inte någon strategi. Vi verkar på helt egna villkor, helt skilda från den kommersiella sektorn. Kärnan i det Sveriges Radio håller på att utveckla på nätet, inte minst i samspel med lyssnarna, kan knappast utvecklas i kommersiella medier. I själv verket ökar sannolikt public service särart i det medielandskap som nu växer fram.   
- Det sägs att Sveriges Radio borde fokusera på utveckla radiomediet digitalt, hitta sätt att nå ut med sitt breda och högkvalitativa innehåll genom nya tjänster och plattformar. Detta är en mycket god beskrivning av det som Sveriges Radio gör. Det är alltså en totalt snedvriden verklighetsbeskrivningen att påstå att vi inte gör det.
- Det sägs att Sveriges Radios ledning omedelbart borde redovisa sin digitala strategi och redovisa hur den svarar mot regeringsbrevet. Sveriges Radio har inget regleringsbrev. ´Men däremot finns det fleråriga rambeslut. Vi har i en samlad avsiktsförklaring, i remissvar på public servicekommitténs betänkande och i budgetunderlaget som lämnades så sent som för två månader sedan just redovisat våra strategier mycket utförligt. Men den som inte har läst kan ju inte gärna veta att det finns något att läsa.  
- Det sägs att dagspressen nu förväntar sig svar från regeringen på hur man tänker agera för att säkra mångfald och kvalitet i den nya digitala medievärlden. Detta är ett i och för sig rimligt krav från TU. Men eftersom det avslutar en artikel som till helt och hållet handlar om Sveriges Radios verksamhet, med krav på  att vi bör begränsas, är det i det närmaste omöjligt att läsa denna avslutande uppmaning på annat sätt än som en uppmaning om att knyta upp svansen på Sveriges Radio. Återigen: det är uppseendeväckande att företrädare för fria tidningsföretag i Sverige går till politikerna och kräver politiska ingripanden mot  landets kanske viktigaste fria medieinstitution.”

TU: SR snedvrider konkurrensen