Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Anders Ahlberg har fel

Släng pappersromantiken överbord och satsa pengarna som samlats i ladorna på innovationsprocesser, skriver Lars Johansson och Sören Karlsson.

Publicerad: 14 december 2012, 11:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Dagspress

Det är svårt att få grepp om konsult Anders Ahlbergs recept för medieföretag drabbade av tidningskrisen. Vad de inte borde gjort tidigare sammanfattas däremot bra i hans backspegelanalys i Medievärlden, med den här formuleringen: ”Saftigt höjt pris, produktförsämring och materialet gratis några digitala knapptryckningar bort – det ter sig i backspegeln som idioti.”

Alltså: vi borde inte prishöjt, vi borde inte rationaliserat (sparat), vi borde inte satsat på nätet. Nehej, vad borde vi gjort då? Fortsatt som vanligt så att allt hade förblivit så bra som det var på 70-talet?

Hur Ahlberg får ihop de två första punkterna i en mogen bransch utan större tillväxt är en gåta. Utan tillväxt måste man förr eller senare minska kostnaderna eller höja priserna. Det vet naturligtvis Ahlberg, han var med. Att låtsas att branschen kunde struntat i besparingar och låtit bli att prishöja är helt enkelt inte hederligt.

Vi ställer dessutom inte upp på att tidningarna, eller journalistiken, blivit sämre. Tvärtom har journalistiken professionaliserats under de år som vi har varit aktiva sedan slutet av 1970-talet respektive mitten av 1980-talet. Vinsterna har använts till att höja kvaliteten i tidningarna. Det är bara att jämföra tryck, färganvändning och journalistik i en tidning i dag med en tidning från 1970-80-talen.

Det är en oerhörd kvalitetshöjning att vi kommer ut i fler kanaler och därigenom når fler människor. Nyheter som händer nu ska rapporteras nu. Varför vänta 24 timmar? Vi förstår inte journalister som inte vill nå en större massa och inte vill att människor snabbt ska få veta vad som händer.

Den norska tidningen VG visade under Breivikrättegången hur modern journalistik ser ut. På startsidan hade de direktsänd film från rättegångssalen, textrapportering i realtid, analyser av tidningens egna reportrar, läsarnas frågor som man svarade på, twitterflödet och en agenda om vad som skulle hände de närmaste timmarna och dagarna. Sex rutor i en. Och så en sammanfattning av allt detta i tidningen dagen därpå.

Och så tar vi det en gång till: Det finns ingen automatisk korrelation mellan sjunkande upplaga och ökad webbtrafik. Helsingborgs Dagblad har haft den minst dåliga utvecklingen av pappersupplagan bland de största tidningarna i Sverige de senaste 3-4 åren. Samtidigt har sajten fördubblat trafiken och når idag över 300 000 unika besökare i veckan. Det är mest i landsorten. Kanalerna kompletterar varandra och stärker varandras varumärken. Tidningar utan egna sajter har haft större upplagefall.

Ahlberg låtsas att tidningarna under 90- och 00-talet hade möjlighet att välja att ta betalt för sina sajter på nätet, men att de valde fel i och med gratisspåret. Den som var med, till exempel Ahlberg, vet att det tedde sig rätt döfött att satsa på betalspåret. Minns att det fanns de som försökte, med förfärande dåliga resultat. Är tiden redo nu? Kanske. Under 2013 lär vi få se.

Visst finns det anledning att oroa sig för det demokratiska uppdraget. Redan nu ligger många kommuner i medieskugga. Det här ansvaret har aldrig tagits av public serviceföretagen utan det är de privatägda mediehusen som plikttroget skött bevakningen. Men bra journalistik är inte alltid synonymt med betald papperstidning. Vi måste hitta andra sätt att sprida vår journalistik.

I sin debattartikel försöker Anders Ahlberg trolla bort generationsklyftan som finns bland

nyhetskonsumenterna. Enligt senaste SOM-undersökningen lyssnar 80 procent av 16-29-åringarna aldrig på Ekot, 47 procent läser aldrig en morgontidning. Det är fåfängt att tro att dessa grupper kommer att bli framtida tidningsprenumeranter. Tidningsläsningen minskar stadigt bland yngre och medelålders och de tar med sitt beteende även när de blir äldre. Veckoräckvidden för nätet är nu högre än för tidningen även i åldrar under 50. Medelåldern bland Helsingborgs Dagblads prenumeranter är 63 år. Vi har bara 6 000 prenumeranter (av 74 000) som är under 40 år.

Det tror f-n att vi måste hitta andra sätt att nå de här grupperna, både av demokratiska och kommersiella skäl. Men kommer grupper som i princip inte konsumerar nyheter, fast de är gratis, att glatt att slanta upp 250 kronor i månaden för att läsa tidningen på nätet? Vi har gärna fel, men tillåt oss tvivla.

Ahlberg bortser också från det faktum att det nu är annonsörerna som lämnar papperstidningarna. Ekonomiskt är det ett mycket större problem än prenumerantflykten eftersom annonserna för de flesta tidningar står för merparten av intäkterna. Annonser är det mest sympatiska sättet att finansiera kvalitetsjournalistik. Vikande annonsintäkter innebär med automatik att vi måste spara pengar i medieföretagen.

Istället för att gnälla över spilld mjölk är det bättre att bejaka utvecklingen och se möjligheterna. Vi måste gå dit kunderna går. Och just nu är det inte tillbaka till papperstidningen. Om de yngre generationerna inte tar till sig nyheter i traditionella medier måste vi hitta andra kanaler att nå dem. Släng pappersromantiken överbord och satsa pengarna som samlats i ladorna på innovationsprocesser i medieföretagen.

Till sist, för tydlighetens skull: Vi vill inte lägga ner papperstidningen. Vi älskar den distributionsformen, men vi måste inse att tidningen blir mindre och mindre attraktiv för fler och fler.

Prenumeranten har missgynnats  

Public service-tidningar vore en kapitulation
Lars Johansson, chefredaktör Helsingborgs Dagblad, Sören Karlsson, chef Nya medier Helsingborgs Dagblad

Axel Andén

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Dagspress

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.