Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Ahlberg/fredag: Vart bär anklagelserna mot Bonniers?

Publicerad: 4 April 2008, 12:44

Det ger en underlig känsla att läsa Svenska Dagbladets vd Raoul Grünthal och Skånska Dagbladets vd Richard Kling gång på gång komma tillbaka till att regeringen vikit sig för Bonniers, att det är Bonniers som styrt presstödsprocessen och till sist nu är på väg att få som koncernen vill.


Turerna kring presstödet ska granskas och debatteras. Regeringens agerande, statstjänstemännens arbete och kontakter med kommissionen, olika försök från branschen att påverka, allt ska förhoppningsvis kunna genomlysas, eftersom det handlar om en stor omställning och inbegriper lagstiftning och skattemedel.

Bonniers har varit med, har ägnat kraft år frågan. Men det har andra också. Att ge företaget en så dominerande roll – och antytt ickekontrollerad makt över regeringen – som Svenskan och Skånskan gör är inte rimligt.

Två borgerliga tidningsföreträdare låter som socialdemokratin gjorde under decennier.

Bonniers var ohotat störst på den svenska marknaden under lång tid. Det fanns därför en logik i kritiken från vänsterhåll mot Bonniers, som målades upp som monopolsträvande kapitalister – vilket därmed underströk behovet av statsmonopol på radio och tv-sidan och på konkurrensbegränsande lagstiftning på den kommersiella tidningsmarknaden.

Men det fanns också något nästan maniskt i fixeringen vid Bonniers som syndarna. Den har med tiden försvunnit, vilket är sunt.

De senaste åren har ägandet på mediemarknaden stöpts om kraftigt och koncentrerats. Lejonparten av dagstidningarna i Sverige är samlade i 10 koncerner: Bonniers, Stampen, Schibsted, Mittmedia, NT/Corren, NWT, Herenco, Gota Media, EK-koncernen och Skånska Dagbladet-koncernen.

Minskad ägarmångfald, kan kritiker säga.

Samtidigt har koncernerna blivit allt mer jämbördiga, i alla fall på den svenska dagstidningsmarknaden. I samma division som Bonniers spelar Stampen, något mindre är Schibsted. Mittmedia och Corren/NT omsätter vardera omkring en fjärdedel av vad Bonniers och Stampen omsätter. Men större skillnad är det inte. Så var det definitivt inte för tio år sedan.

Parallellt med koncentrationen har det skett en utjämning. Konkurrensen har blivit bättre. Och det är fler än Bonniers som lär kunna se till att få företräde i regeringskorridorerna.

Rak och tuff granskning ska branschens företag tåla, makten man har över pengar och ord är stor. Bonniers har strikt utifrån sin storlek störst makt, och ska granskas därefter.

Om storstadsstödet försvinner är det ett hårt slag mot Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet, framför allt den senare, som båda har Bonnier-tidningar som huvudkonkurrenter. Att de är fräna i sin syn på processen är förståeligt.

Men jag har svårt att se att någon vinner på att Bonniers målas upp på klassiskt klasskampsvis.
Mediekritik är viktigare än så – om den ska vaera konstruktiv.

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.