Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Ahlberg/fredag: Fria mediers öde i statstjänares händer

Publicerad: 1 Februari 2008, 14:09

Vådan av ett statstödssystem för medier, att vara i händerna på politiker, har de senaste dagarna blivit övertydlig.


I tysthet har ansvariga tjänstemän på regeringens uppdrag drivit frågan om det svenska presstödet framåt i kontakt med EU-kommissionen. Nu är det nära ett avgörande, regeringen vill ha nya regler i bruk från 1 januari 2009. Då ska riksdagen ha tagit dem.

Alltså avgörs ekonomin för två stora svenska dagstidningar av några svenska statstjänstemän och deras kollegor i EU-kommissionen. Sista ordet har politikerna, men beredningen på tjänstemannanivån är avgörande.

Det är viktigt att komma ihåg att EU-kommissionens invändningar är en kylig analys utifrån fördraget. Det finns inget ondsint eller beräknande, inga politiska undertexter – det svenska presstödet är inte utformat på ett sätt som stämmer med fördragets regler för hur stöd kan vara konstruerade eller vilka effekter de kan ha.

Antingen ändrar Sverige systemet så det blir kompatibelt, eller så kan saken avgöras inför EG-domstolen. Så enkelt – så besvärligt – är det.

Processen drogs igång sommaren 2006, efterhand med buller och bång, med mycket debatt och – naturligtvis är jag benägen att skriva – med pajkastning mellan gamla och nya regeringen, istället för konstruktiv analys.

Det är uppenbart att regeringen och de svenska regeringstjänstemännen kände och känner sig störda av uppmärksamheten. Kanske anser de att Sveriges sak förhållandevis kommissionen missgynnas av uppmärksamheten.

Deras uppsåt att hålla tyst och se till att det inte finns några dokument som diarieförs kan alltså ha ett ”gott” syfte.

Inte bättre för det: den svenska principen, att de offentliga affärerna ska drivas under största möjliga öppenhet, är satt åt sidan.

En blixtbelysning av tjänstemännens sätt att hantera frågan ger de svar Skånska Dagbladet får idag av kommissionens mediechef i Sverige Erik Degerbeck:

”Så det stämmer alltså inte att det något krav från kommissionens sida?

– Det finns inga krav från kommissionens sida eftersom beslut inte är fattat. Så enkelt är det.

Vilket beslut är det då regeringen hänvisar till?

– Som sagt, inget beslut är fattat. Förhandlingar pågår just nu och har gjort så sedan i höst men än så länge finns det inga krav från kommissionens sida, säger Erik Degerbeck.”

Dimridåer. Ingen öppenhet förrän saken är avgjord.

Principiellt är det åt skogen att svenska fria medier ska vara direkt ekonomiskt beroende av beslut i den politiska sfären.
Den aspekten struntade politikerna i i slutet av 60-talet när man inrättade presstödet: man såg det, på ett annat sätt än idag, som att det fanns raka rör mellan statens tillgångar och de egna fickorna eller verksamheterna.
Den partiägda pressen skulle räddas.

Idag är deras hantering praktisk verklighet för tidningarna med presstöd. Ledningarna i Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet, Folket, Dala-Demokraten med flera, lever med en ekonomisk realitet som man ärvt, med ett stöd som är en nödvändighet.

Men, har man tagit fan i båten får man ro honom i land.

Den mest intressanta, mest konstruktiva analysen av läget har Svenska Dagbladets vd Raoul Grünthal gjort. Han är polemisk, men klarsynt: storstadsstödet är en underlig konstruktion, men presstödet måste infogas i en sammanhållen mediepolitik från regeringen. Public service, förutsättningarna för kommersiell tv och radio, presstödet, allt är delar av en helhet.

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.