Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Aftonbladet skickligare på att öka intäkterna

Publicerad: 2 Februari 2011, 08:59

Aftonbladet har varit skickligare än Expressen när det gäller att öka intäkterna per lösnummer. Det är en av slutsatserna i medieekonomen Stefan Meleskos utvärdering av de senaste årens satsningar på tilläggsprodukter.


Dagspressens affärsmodeller förändras. Få ämnen diskuteras lika mycket i dessa tider av digitalisering. Men långt innan internet och i-Pad blev synnerligen viktiga utvecklades affärsmodellerna, dvs hur resurser användes och genererar intäkter i samklang med en långsiktig strategi. Låt oss titta på några hållpunkter för alternativa affärsmodeller utan att således blanda in nätet och läsplattor.

   Diversehandeln dominerar från början. Intäkter kommer från många olika håll. Tryckerier, resebyråer, bokutgivning utöver dagspressverksamheten. Den trenden utvecklades vidare, nämligen till

   Riskspridning och diversifiering. För att utjämna bl.a. konjunktursvängningar och nya mediers (TV i första hand) effekter på dagspresskonsumtionen förvärvades t.ex fastigheter. Men framgångarna uteblev och resurser och styrelsetid ägnades åt det som inte var vad som ansågs vara kärnverksamhet, så ropet blev tillbaks till

   Core business. Påhejade av managementkonsulter renodlades verksamheten till att i stort bara omfatta dagstidningarna, men strukturförändringar och ändrade konsumentbeteenden krävde kompletterande intäktskällor trots allt.

   Och synergijakten startade. Frågan hur kan vi utnyttja det vi redan ägnar oss åt till att bidra med kompletterande intäkter och andra positiva effekter ställdes allt oftare. Och lösningarna blev många med lite skilda avsikter och effekter.

Böcker, dvd, cd, events av olika slag blev vanligare. En del ganska disparata projekt så låt oss systematisera denna mängd av aktiviteter, som vi kunnat se på senare år med ett enkelt försök till utvärdering:

Som synes är det två faktorer som står ut: intäktsgenerering och ett utnyttjande av infrastrukturen. Men dessa aktiviteters koppling till tidningens publicistiska inriktning är oftast perifer om ens existerande. Det är en återgång till gamla tiders affärsmodeller och egentligen bör aktiviteterna utvärderas efter deras förmåga att skapa intäktsflöden utan att skada huvudverksamheten. Den enda utvecklingen som bygger på den egna tidningen och som får ja i samtliga kolumner är bilagor. Analyser har genom åren på ett tydligt sätt visat att Aftonbladet haft större intäkter per ex och utg.dag än Expressen genom en mer fullödig bilageproduktion. Men numera är förtegenheten stor beträffande tilläggsprodukternas ekonomiska effekter.

Om vi studerar Expressen och Aftonbladet som exempel på utvecklingen kan vi spåra positiva effekter i deras resultaträkningar? Beräkningarna är baserade på uppgifter från TS och tidningarnas årsredovisningar.
📷

Slutsatsen är trefaldig. För det första visst ökar intäkterna, men märk att någon kostnadspost som svarar mot resursförbrukningen som krävs för intäktsökningen inte kan spåras i redovisningen. För det andra så är Aftonbladet skickligare i att öka intäkterna per dagsexemplar än Expressen, men hur mycket som beror på tilläggsprodukterna eller ökad bilageförsäljning vet vi som sagt inte. Intäktsökningarna är i båda fallen begränsade och är det värt allt besvär? Eller är det som Shakespeare skrev Much ado about nothing?

Stefan Melesko

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.