Medieprofiler till rätten i den stora Taxi-Tony-härvan

Det är skärtorsdag våren 2013. På en adress i centrala Stockholm ligger ett medieföretag med ett tiotal anställda, som vuxit de senaste åren. Bolaget har fått några stora kunder och omsättningen och personalstyrkan har vuxit.

Under eftermiddagen den här torsdagen, den 28 mars, har företaget en påskfest som avslutning innan långhelgen. Klockan 12.45 kontaktar företagets key account manager en man som ingår i ett större nätverk som säljer kokain i Stockholm – som i medier senare kommer att få namnet Taxi-Tony.

17 minuter senare, klockan 13.02, blir KAM-säljaren uppringd av en man. De två har hörts många gånger tidigare.

– Vi har påskavslutning på jobbet.

– Ska du åka eller?

– Ja, men kan vi ses nere vid torget?

Vad ingen av de två männen vet är att den telefon som används av mannen som är en del av Taxi-Tony-verksamheten är avlyssnad av polisen. Målet håller under våren 2013 på att svälla enormt. Det handlar i huvudsak om tio personer som utgör kärnan i Taxi-Tony-nät­verket.

De har hanterat försäljning av kokain i Stockholm, där upplägget har varit att ett antal invigda personer kan ringa Taxi-Tony och beställa en svarttaxi. Men genom kodord har det i stället handlat om leveranser av kokain. Om köparen till exempel säger att det är tre personer som vill åka från korsningen Brunnsgatan-Regeringsgatan, så betyder det i klarspråk att köparen vill ha tre enheter kokain levererade till den aktuella platsen. Säger man att man är själv, eller ensam, innebär det en (1) enhet.

Varje enhet har kostat 1 000 kronor och varit knappt ett gram. Pengar och kokain har utbytts i bilen samtidigt som köparen och säljaren åkt en sväng runt kvarteret.

Vanligtvis har köparna själva kontaktat Taxi-Tony när de velat köpa kokain. Men det finns exempel på det motsatta, då personen som tagit emot beställningar sparat köparnas namn och telefonnummer i mobiltelefonens kontakter.

På så sätt har polisen fått en omfattande lista på köpare när man slog till mot Taxi-Tony. Parat med avlyssningen har 180 kokainköpare i Stockholm kunnat identifieras och utredas.

I maj dömdes ligans huvudmän, sju personer, till fängelsestraff av Stockholms tingsrätt. De två personer som enligt tingsrätten haft störst delaktighet i verksamheten har dömts till fängelse i åtta år respektive fem år.

Tingsrätten konstaterar i domen att det har varit fråga om en omfattande försäljning av kokain som skett genom Taxi-Tony-ligan.

En person, som endast haft en mycket liten delaktighet, dömdes till villkorlig dom. Två personer frikändes helt.

De 180 har successivt åtalats under vintern 2014. Det handlar i samtliga fall om innehav av mindre mängder narkotika. I vissa fall handlar det om ett köp, i andra fall har köpen skett var och varannan dag under hela avlyssningsperioden.

Några av köparna har accepterat ett så kallat strafföreläggande – vilket innebär att man erkänner brottet och slipper rättegång. Men majoriteten nekar, och låter Stockholms tingsrätt avgöra saken.

I och med att målet växte har åklagare och tingsrätt fått senare­lägga rättsförhandlingarna mot de misstänkta köparna. För att effektivisera tågordningen har köparna delats upp i fyra grupper – den första gruppen kommer ställas inför rätta under några intensiva dagar i slutet av denna månad. Därefter kommer de tre rest­erande grupperna att kallas löpande.

– Det finns inte en chans att vi hinner klart det här innan jul, säger Hans Lindberg, ansvarig handläggare vid Stockholms tingsrätt.

* * *

En av dem som ingår i första gruppen, som ska göra sig redo den 27 oktober, är KAM-säljaren som köpte kokain till påsk­festen. Efter samtalet vid lunch på skärtorsdagen träffade han Taxi-Tony-säljaren i närheten av företagets adress klockan 13.28.

45 minuter efter att han själv tog kontakt med säljarna.

Senare samma dag, klockan 18.19, träffar han återigen Taxi-Tony och köper kokain, den gången i Vasastan. Utöver skärtorsdagens två köp åtalas mannen för totalt 25 kokainköp som skett under våren 2013, vilket kostat honom mellan 50 000 och 60 000 kronor.

Det som är speciellt i utredningen mot just honom är att han i förhör erkänner allt som han misstänks för. Han ger även en detaljerad beskrivning för polisen över hur verksamheten har fungerat. Mycket av det som sägs, till exempel kodorden och tillvägagångssättet, är redan känt för polisen. Men han hjälper även till med att peka ut personer i Taxi-Tony-nätverket, och säger i förhör att han kom i kontakt med nätverket redan 2010.

Under förhöret avslutar KAM-säljaren med att påminna förhörsledaren på Norrmalms polisstation att han vill ha vård för att komma ur sitt missbruk.

I första gruppen, som ska infinna sig i tingsrätten i slutet av denna månad, återfinns även en kollega till säljaren – en jämnårig man som grundat det företag de båda jobbar på. Mannen, som förnekar brott, åtalas under samma period för tre kokainköp.

– Jag vill ej dra in företaget i detta, säger han till polisen i förhör.

Numret han har använt i kontakten med Taxi-Tony har onekligen använts även i företagssammanhang. I polisens förundersökning visas bilder på mannens meddelande-mapp i hans Iphone. Där framgår att han parallellt med sms till kokainsäljarna förhandlat om annons­priser.

”A last minute offer for you. Back cover AD: 14 000 SEK”, skriver han till en kund. I messet intill kommunicerar han med Taxi-Tony.

En annan person som använt sin arbetsmobil i kontakten med Taxi-Tony är en PA-konsult och styrelseordförande från östra Stockholm. Han har kontaktat säljarna från bland annat sin arbetsplats vid Stureplan, och genomfört köp i närheten – vid korsningen Regeringsgatan/Brunnsgatan. Han åtalas för totalt fyra narkotikabrott, men nekar till brott. Enligt honom har Taxi-Tony endast bistått honom med taxiresor.

Polisens förhörsledare: Vad är det som du är beredd att betala 1 000 kronor styck för? Som efter klockan 22.00 på kvällen kostar 1 200 kronor styck? Det handlar ju knappast om en billig taxiresa.

PA-konsulten: Det kan mycket väl vara en taxiresa, jag tänker inte svara på vad jag tänkte köpa.

Polisens förhörsledare: Vart skulle du då?

PA-konsulten: Det kan jag inte svara på.

Polisens förhörsledare: Det kan mycket väl vara en taxiresa, säger du. Jag tycker det är inte trovärdigt. Ni pratar ju om styckpris?

PA-konsulten: Jag behåller det jag sagt hittills.

* * *

Bland de 180 köparna arbetar flera inom media- och pr-branschen. Några av dem har godtagit strafföreläggande och kommer därför inte höras i rätten. Men minst tio personer från branschen – bland annat direktörer, mediesäljare, pr-chefer – kommer de närmaste månaderna höras i rätten.

En av dem, en 32-årig man, är grundare av en pr-byrå med ett tjugotal anställda. Han erkänner de två kokainköp han gjort, bägge har skett kvällstid i Gamla stan. Han är dock ej överens med åklagaren om mängden kokain – och därför blir det rättsförhandling för honom.

Han har tidigare köpt kokain och mottog 2012 ett strafföre­läggande för det. I förhör säger han att han fortsatt använda kokain efter den händelsen, men oklart hur mycket.

Begreppet Taxi-Tony har enligt pr-byrågrundaren varit välkänt i kokainvärlden under flera år.

– Det har snackats om Taxi-Tony i kombination med narkotika under årens lopp, säger han i förhör.

En annan chef som ska in i rättsförhandling är en vd för en varumärkesbyrå. Enligt polisens avlyssning har han köpt kokain av ligan vid flera tillfällen. Åklagaren har gjort bedömningen att han lär kunna fällas i elva fall, som han därför åtalats för.

Den avlyssnade kommunikationen mellan vd:n och Taxi-Tony pågår med jämna mellanrum från januari till slutet av april 2013. Vid ett tillfälle tror vd:n att han glömt sin väska i ligans bil.

En månad senare – i maj 2013 – tas mannen in på förhör. Där förnekar han brott. Han säger i förhör att han hört att det förekommer narkotikaförsäljning av Taxi-Tony, men att han bara åkt taxi med ligan.

Dagens Media har erbjudit samtliga personer som omnämns i denna text att kommentera anklagelserna, ingen har varlt att göra det.

* * *

Det finns ingen tillförlitlig studie kring vilka branscher som är hårt drabbade av narkotikamissbruk. Men enligt en undersökning från Alna, som hjälper företag att hantera personal som missbrukar, är reklambyrå­anställda, säljare, restaurang­anställda, journalister och affärsbiträden de som dricker mest.

Och man vet att drogmissbruk även är vanligt inom de yrkesgrupper som dricker mest.

– Tillgängligheten är avgörande. I till exempel reklambranschen är det mycket firande av nya kunder, nya kampanjer, representationer. Man rör sig alltså ofta i miljöer där droger och alkohol finns. Det finns även en gammal uppfattning att kreativiteten ökar under berusningen. När det gäller säljare, till exempel mediesäljare, kan det till och med uppfattas som ett krav att man tar ett glas med kunden. Inom journalistiken har redaktionerna jobbat mycket med de här frågorna och jag uppfattar att man kommit långt, säger Ingel­a Eriksson, vid Alna, som drivs utan vinstintresse av bland andra Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco.

Vad kan man göra som arbetsgivare?

– Det bästa som arbetsgivare är att prata med personen, och höra om den vill ha hjälp, och berätta att man är orolig. Generellt så har arbetsgivare inget att göra med vad de anställda gör på sin fritid. Men vad en anställd gör på sin fritid kan påverka hur det funkar på arbetsplatsen. Som chef eller kollega kan man se att något inte står rätt till med en person, och detta påverkar alltså. Så man får ha koll på sina roller. Men det kan även vara så att det tar tio år innan det märks på en arbetsplats att en anställd missbrukar.

Därför är Alnas rekommendation inte främst att arbetsgivare försöker lära sig känna igen kroppsliga tecken.

– Vi rekommenderar att man försöker skaffa sig en helhetsbild, där man går på magkänsla och förändringar i beteendet.

Vad kan det vara för förändringar?

– Varierar, men förändrade beteenden. Förändringar i humöret. Hur man håller deadline. Hur man sköter tider. Hur man sköter sin hygien eller klär sig. Även om man förändrar det man berättar om sin fritid. Generellt sett är förändrade beteenden en varningsklocka.

Enligt Ingela Eriksson är det, till skillnad från alkoholmissbruk, vanligt att narkotikabruk sprider sig på arbetsplatsen.

– Det är något vi ofta ser när vi kommer till arbetsplatser. Ofta sprider det sig till ett helt gäng på en arbetsplats. Man kanske säljer eller delar mellan varandra inom gänget. Sen umgås man kanske på fritiden också.

Ska man polisanmäla om man är chef?

– Narkotika är ju illegalt, och alla som ser att någon köper eller använder kan anmäla till polisen. Som arbetsgivare är det bäst om man från fall till fall avgör om man ska göra polisanmälan. Men för arbetsgivaren handlar det sällan om att man blir vittne till ett pågående brott, det är sällan akut. Ur ett arbetsgivarperspektiv är polisanmälan inget som förändrar de skyldigheter du har mot dina anställda.

Flera av dem som misstänks ha köpt kokain av Taxi-Tony är själva chefer, i vissa fall företagets högsta chef. Det är en relativt ovanlig typ av ärenden för Alna, enligt Ingela Eriksson. Men när de kopplas in på ett sådant fall är det oftast en kollega som är orolig för att dess chef och för att företaget riskerar att gå sämre.

– Men är det till exempel en vd eller en ägare som missbrukar är det svårt för oss att hjälpa till, vi har inga mandat att gå in på ett företag och prata med vd. Det är i så fall medarbetarna som, kanske gemensamt, kan ta ett samtal med sin chef.

Det finns olika uträkningar kring hur ett bolag drabbas när anställda missbrukar. De konkreta merkostnaderna är framför allt olycksfall, sjukskrivning, frånvaro, nedsatt arbetsprestation, försämrad arbetsmiljö och produktionsbortfall.

Alfagruppen, som arbetar med utbildning och behandling inom alkohol- och drogproblematik, har kommit fram till att 25 procent av de missbrukande personernas lön och sociala kostnader är kostnaden för missbruket.

Alna har en uträkning som visar hur mycket missbruk kostar arbetsgivaren.

– Vi har en uträkning som visar att en medarbetare med skadligt bruk eller beroende tappar 10 procent i produktivitet, jämfört med normalt arbetande medarbetare. Det här är lågt räknat, det beror på att det är ett snitt och inrymmer alla nivåer av skadligt bruk och beroende, säger Ingela Eriksson.