Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Experter/tyckare

”Alltför många ansöker om rekonstruktion för sent”

Publicerad: 26 Mars 2019, 09:32

Hampus Knutsson arbetade på Stampen när företaget gick igenom en rekonstruktion 2016.

Foto: Janne Næss

Krisexperten Hampus Knutsson, som arbetade som kommunikationschef under Stampens rekonstruktion, delar med sig av sina lärdomar när Metro eventuellt går i koncernens fotspår.


Ämnen i artikeln:

StampenMetroPrimeHampus Knutsson

Den tidigare framgångssagan Metro har kämpat för sin överlevnad i flera år men nu ser det ut som att ägaren Custos har tappat kontrollen fullständigt och hela bidevitten faller sönder i rasande fart. Idag kom ingen tidning ut, igår fick medarbetarna inga löner, Kronofogden har gjort flera tillslag för att driva in skulder och listan kunde göras mycket längre än så. Flera löften har brutits lika snabbt som de levererats och varken hyresvärdar, annonsörer, distributionspartners eller läsare lär imponeras av hanteringen av den ekonomiska krisen. Jag och säkert många med mig lider med redaktionen och hela organisationen som kämpar på trots tillsynes hopplösa förutsättningar.

Företagsrekonstruktion kan vara ett bra verktyg för att rädda en i grunden hållbar affär som hamnat i tillfälliga ekonomisk kris. Men en grundbult för att klara en rekonstruktion är att verksamheten måste fungera, annars finns det inget att rekonstruera. Alltför många organisationer ansöker om rekonstruktion alldeles för sent när alla handlingsalternativen redan gått förlorade, vilket Metro kan vara ett exempel på. För de som väntat för länge är risken stor att bara ett alternativ återstår. Konkurs.

Det är ingen vågad gissning att anta att möjligheten att klara krisen hade varit mycket större om ledningen insett allvaret i situationen tidigare, för ju tidigare en rekonstruktionsansökan skickas in, desto fler handlingsalternativ finns.

I en rekonstruktion så lämnar man bolagets öde i sina fordringsägares händer och genom en strukturerad juridisk process får de steg för steg avgöra om det finns förutsättningar för bolaget att överleva, till priset av en nedskrivning av utestående skulder. Att lyckas med en företagsrekonstruktion handlar därför mycket om att göra alla rätt från början för att säkerställa att affären och grundläggande förtroende för verksamheten.

Christen Ager-Hanssens uppgift borde vara att visa kontroll och tydligt presentera en trovärdig plan som kan gjuta hopp om framtiden för viktiga målgrupper som annonsörer, leverantörer, samarbetspartners, medarbetare och läsare. Men snarare än kontroll, tydlighet och förutsägbarhet så signalerar den mediebild som tecknas snarare kaos, spretighet och impulsiva panikåtgärder. Istället för ”alla rätt” så ser det ut att ha blivit ”för många fel”.                                                                                                        

En rekonstruktion kan köra i diket efter en vecka om den inte får en bra start. Det innebär att varenda krona i den sinade kistan måste användas på bästa sätt från första stund då man ens börjar överväga rekonstruktion. Och det är minst lika viktigt att förvalta det förtroendekapital som finns kvar. Då handlar det om att kommunicera en trovärdig plan både snabbt och öppet – för att sedan sätta planen i verket och hålla vad du lovat. Brutna löften, överraskningar och nya bud kan stjälpa verksamheten på en nolltid. Ju lägre förtroendekapital en organisation har, desto mer förutsägbarhet, öppenhet och snabbhet krävs för att minska uttaget på förtroendekontot.

Nu har ju Metro inte fått någon rekonstruktionsansökan godkänd av tingsrätten än. Men här är några lärdomar om kommunikationen under rekonstruktion om så blir fallet:

1.     Se problemen och gör en plan för att ta tag i dem. Planen måste hantera de reella problemen och det måste finnas trovärdiga lösningar för hur de ska hanteras.

2.     Förbered allt i minsta detalj och förankra planen hos de viktigaste målgrupperna. En rekonstruktion kan köra i diket efter en vecka om den inte får en bra start – att misslyckas med sina förberedelser är att förbereda ett misslyckande.

3.     Informera så mycket som möjligt så fort det går och gör organisationen tillgänglig att svara på frågor. Brist på information leder till rykten och osäkerhet som kan skada både den dagliga verksamheten och relationerna till omvärlden. Inte bara journalister behöver svar – fordringsägare, leverantörer, läsare och kunder är lika viktiga.

4.     Skapa kontinuitet i kommunikationen. En rekonstruktion är en lång process med både intensiva och lugna faser. För medarbetarna är det viktigt att få samlas och prata av sig, i både större och mindre grupper, även om inte så mycket nytt händer. Fasta rutiner för kontinuerlig interninformation underlättar.

5.     Håll vad du lovar. Eftersom ödet ligger i fordringsägarnas händer kan kostnaden för brutna löften avgöra hela bolagets framtid.

Om rekonstruktion

Företagsrekonstruktion är ett instrument för att undvika konkurs för företag som har betalningssvårigheter men som på sikt har goda möjligheter att leva vidare. Företaget får lagligt skydd från konkurs och gamla skulder fryses. Under en rekonstruktion får företaget tid på sig att ombilda och återuppbygga sin ekonomi och verksamhet. Den sker steg för steg enligt en utstakad process som anges i lagen och sker i samarbete med en rekonstruktör som godkänns av tingsrätten. Det är fortfarande ordinarie styrelse och ledning som företräder och ansvarar för verksamheten. För att en rekonstruktion ska lyckas krävs som regel skuldnedskriving genom ackord av de skulder som frusits, långsiktigt bankavtal och nytt kapital som kan stärka balansräkningen. Fordringsägare kan prioritera ackord för då finns chans att få tillbaka en del av sin fordring snabbare än vid konkurs, samt att man bidrar till överlevnaden av en framtida kund. För att en rekonstruktion ska kunna avslutas måste rekonstruktören bedöma att ackordslikviden kommer kunna betalas ut och att det finns förutsättningar för långsiktigt livskraft för företaget.

 

Hampus Knutsson, krisexpert på Prime. 


Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev