Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Debatt

Postnords agerande hotar mediemångfalden

Statliga Postnords planerade portohöjning innebär miljontals kronor i ökade kostnader för tidskriftsbranschen. Det hotar i grunden den fria journalistiken och mediernas möjlighet att nå läsare i hela landet, skriver Sveriges Tidskrifters styrelse.

Publicerad: 27 November 2019, 06:49

Sveriges Tidskrifters styrelse, där bland annat Kerstin Neld (vd) och Helle Klein (ordförande) ingår vill att posttidningarna undantas från portohöjningen och att frågan om distributionsstöd för tidskrifterna utreds.


Ämnen i artikeln:

Sveriges Tidskrifter

Hela Sverige ska leva, det är något som tydligt uttalas i de politiska direktiven till Postnord. Detta är bakgrunden till att Postnord fortfarande måste uppfylla kravet om att dela ut post till alla hushåll och företag i Sverige. Även tidskriftsbranschen har ett starkt fäste runtom i hela landet. Tidskrifternas pappersupplagor är till största delen prenumerationsbaserade och bärs ut som posttidningar. Postdistributionen är därför en hörnpelare för de flesta tidskriftstitlar när det gäller att nå ut med journalistiken i hela landet.

De magasin du ser i en matbutik eller en kiosk utgör endast en liten del av de cirka 4 500 tidskrifter som ges ut i Sverige. Vår bransch omsätter årligen 7,6 miljarder kronor. Cirka hälften av intäkterna kommer från läsarna, huvudsakligen från prenumerationer på papperstidningar. 

Det här är en opinionstext publicerad på Dagens Media.

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Vetskapen om en regelbunden och förutsägbar distribution är något som även påverkar tidskrifternas annonsintäkter, då många annonsörer behöver planera för sin annonsering med förutsägbarhet kring exakt när i tiden som annonserna når sin målgrupp. Tidskriftsbranschens regelbundna tidningsutgivning borde också vara en fördel för Postnord. 

Under senhösten har Postnord lämnat ett besked som allvarligt påverkar tidskriftsbranschens möjligheter att bidra till Sveriges unika mediemångfald. Långt efter att medieföretagens budgetar för nästa år är satta, meddelas en portohöjning från Postnord på minst 10 procent för posttidningarna. För tidskrifter med stor upplaga innebär det i flera fall miljontals kronor i ökade kostnader i ett enda slag. För till exempel en större fackförbundstidning eller ett magasin med flera hundra tusen exemplar i upplaga är det lätt att räkna ut att portohöjningen slår hårt mot den redan ansträngda medieekonomin. 

Mindre tidskrifter lever också med små ekonomiska marginaler och får nu se ekonomin för nästa år kraftigt försämrad efter denna sena avisering från Postnord. Våra medlemmar måste nu planera för minskat antal utgåvor och redaktionella sparpaket för att kompensera för de ökade utgifterna. Detta innebär i sin tur att mindre journalistik kommer att produceras och färre tidningar ges ut. Neddragningarna kommer att leda till ännu lägre portointäkter för Postnord med ytterligare behov av prishöjningar, och så är den negativa spiralen i full gång. 

”Våra medlemmar måste nu planera för minskat antal utgåvor och redaktionella sparpaket för att kompensera för de ökade utgifterna”

Tidskriftsbranschen använder sedan många år en mängd kanaler för att nå sina läsare, lyssnare, tittare, eventbesökare, e-handelskunder eller utbildningsdeltagare. Men detta till trots kommer fortfarande 72 procent av branschens intäkter från den distribuerade papperstidningen. Tidskrifterna har hittills inte haft samma snabba förflyttning av läsare från papper till digitalt som dagspressen. Men de förändringar av konsumtionsbeteende som digitaliseringen för med sig påverkar självklart även vår bransch som befinner sig i ett mycket känsligt läge. Att tvingas genomföra radikala kostnadsbesparingar samtidigt som de flesta aktörer behöver göra nödvändiga investeringar i digital omställning är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Vi kommer att se nedläggningar och neddragningar som kraftigt påverkar utbudet av kvalitetsjournalistik. För många medborgare har tidskriften en speciell och viktig roll. Det gäller exempelvis fackförbunds- och organisationspressen med medlemstidningar som når ut till miljontals svenskar och är en bärande del av ideella sektorn. För somliga grupper är fackförbundstidningen den enda prenumererade tidningen som finns i ett hushåll. Men även den kommersiella tidskriften kan ha en unik roll för olika grupper i samhället, alltifrån äldre som älskar handarbete eller korsord till unga engagerade miljöaktivister, ja tidskrifterna berör hela livet från fritid till arbete för människor i storstäder såväl som i glesbygd. Det är denna viktiga demokratibärande funktion som nu riskerar att försvagas av Postnords dramatiska portohöjning.

Postnord är den enda tidningsdistributören som täcker hela landet. Konkurrenten Citymail når exempelvis endast omkring 56 procent av alla brevlådor i landet. Andra distributionsföretag når delar av Sverige, men när våra medlemmar omfördelar sin distribution till dessa företag, kontrar Postnord med att höja kostnaden för den kvarvarande volymen så mycket att det inte lönar sig att byta leverantör. För många av våra tidskrifter som har stora upplagor och täcker hela landet finns det ingen reell konkurrent till Postnord. 

I Januariavtalet lyfte regeringspartierna fram vikten av att värna den fria journalistiken och medierna i hela landet. Tidskriftsbranschen omfattas, till skillnad från dagspressen, inte av mediestödet. Inte heller har vi något särskilt distributionsstöd. I slutet av 60-talet infördes stöd för samdistribution av morgontidningar för att det inte skulle gå två bud till varje postlåda med var sin tidning. I dag är det dags att göra samma sak, men för magasin och morgontidningar gemensamt. 

Likaså bör staten omformulera Postnords samhällsuppdrag så att det även inbegriper förmågan att distribuera tidningar och tidskrifter i hela landet. 

Det mest akuta är dock att Postnord och dess statliga ägare inser att en 10-procentig portohöjning vore döden för stora delar av tidnings-Sverige. 

Undanta posttidningarna från portohöjningen och utred frågan om distributionsstöd för tidskrifterna.

 

Sveriges Tidskrifters styrelse

Helle Klein, ordförande Sveriges Tidskrifter

Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter

Camilla Björkman, vd Breakit

Olov Carlsson, publisher Dagens Samhälle

Unn Edberg, vd Vi Media 

Ann Henriksson, vd LRF Media

Per Kjellander, vd Egmont Publishing

Martin Kroon, publisher Aller media

Susanna Lundell, chefredaktör Kommunalarbetaren

Camilla Sjöberg, ägare Förlags AB Albinsson & Sjöberg

Brit Stakston, vd Blankspot 

Ann-Clara Welander, affärschef Lifestylegruppen Bonnier News

 

Rättelse: I en tidigare version stod det att Citymail når 30 procent av alla brevlådor i landet. Rätt siffra är 56 procent.

Ämnen i artikeln:

Sveriges Tidskrifter

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.