Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Debatt

Novus vd: Mediernas opinionsmätningar saknar trovärdighet

Samtidigt som medierna förfasas över ”fake news” och faktaresistens blundar de för sin egen roll när de publicerar opinionsmätningar som saknar trovärdighet, skriver undersökningsföretaget Novus vd.

Publicerad: 29 Oktober 2019, 10:00

Torbjörn Sjöström, vd på undersökningsföretaget Novus.


Ämnen i artikeln:

Novus

I dag har nästan alla redaktioner i Sverige släppt det grundläggande kravet för nyhetsvärdering kring undersökningar. För att kunna nyhetsvärdera måste något vara sant och nyhetsmässigt relevant.

Man måste också fundera på vad uppgiftslämnaren tjänar på informationen.

Det här är en opinionstext publicerad på Dagens Media.

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Flytta in dessa två frågor in i undersökningsvärlden och forskningsvärlden som baseras på samma metoder och utmaningar. Det är inte bara väljarbarometern och SOM-institutet som är beroende av trovärdiga undersökningar, nästan hela forskningsvärlden baseras på statistisk insamling på något sätt.

LÄS ÄVEN: Replik: ”Viktigt med ärlig debatt om metodfrågor”

Hur ska man nyhetsvärdera en opinionsundersökning? Man har ju bara frågat några tusen av kanske 7 miljoner svenskar. Det kan väl inte fungera? Det är lätt att tänka så, det låter ju som det är någon magi, eller övertolkning som sker. Men däri ligger det fina med ett slumpmässigt urval. Man kan faktiskt säga en hel del med bara några hundra slumpmässigt utvalda intervjuer.

Man är inte 100 procent säker, men man är 95 procent säker på att resultatet är ungefär rätt. Alltså att resultatet är inom felmarginalen. Ungefär rätt kan en statistisk undersökning leverera från ett trovärdigt undersökningsföretag eller forskningsinstitution. Inte exakt rätt, men inte heller helt fel.

Men det kräver att man har ett (1) slumpmässigt urval. Har man det har man en mått på osäkerheten, felmarginalen. Först då kan man nyhetsvärdera och undersökningen kan sanningsvärderas. Det finns ett mått av säkerhet på grund av metoden och trovärdigheten hos avsändaren. 

Om en undersökning redan visar det man vet då är det ju ingen nyhet. Eller hur? Undersökningen bör ju presentera något nytt. Då har man bara säkerhetsmåttet att gå på.

Konstigt nog har nästan alla redaktioner släppt detta de senaste åren. Man talar om att det är viktigt att urvalet inte är självrekryterat. ”Det vet ju alla”. Men varför kan man inte lita på självrekryterat? Jo, för den metoden saknar möjlighet att ange säkerhet i resultatet, för att metoden är osäker. 

”Samtidigt som redaktioner förfasas över 'fake news' och faktaresistens blundar man fullständigt för sin egen roll här.”

Precis samma som de mixade metoder vi ser nu. Det går inte att (med gott samvete) referera till felmarginaler. Det görs inte heller i de undersökningar som presenteras som stöd för förstasidenyheter. Alltså dagligen presenteras nu undersökningar som grund för nyheter som påverkar hela samhällsdebatten som helt saknar mått på säkerhet. 

Det hjälper inte heller att slå ihop flera metodmässigt bristfälliga undersökningar och tro att det blir mer sant för det, så klart. Det borde väl alla begripa?

Saknas möjlighet att presentera felmarginalen vet man inte om nyheten stämmer alls. Hur kan man då lita på att ”nyheten” i undersökningen är sann? Hur kan man då nyhetsvärdera källan som undersökningen presenterar?

Behöver det inte vara trovärdigt för att vara en nyhet? Räcker det med troligt? Eller önskvärt? Eller bara underhållande? Känns det bra, duger det då?

Vad skiljer en ovetenskaplig undersökning publicerad på egen nyhetsplats från något som publiceras på en trollsajt?

Samtidigt som redaktioner förfasas över ”fake news” och faktaresistens blundar man fullständigt för sin egen roll här.

Det duger inte att skylla på undersökningsföretagen för vad man själv som redaktion publicerar. Det går inte skylla på misstag eller okunskap. Inte när det sker regelbundet i strukturerade samarbeten. Då är det redaktionen som har tagit ställning och måste kunna försvara detta. Det går inte heller att skylla på att man inte har råd att publicera trovärdiga undersökningar. Eller att det duger med nyhetsunderlag där man inte kan avgöra sanningshalten. 

Det finns fortfarande vetenskapliga metoder som bevisligen fungerar. Varför ignorerar man dem? Är inte det definitionen av faktaresistens?

Nej det finns tyvärr inga ursäkter till detta sluttande plan, där redaktioner verkar lura sig själv att det duger, eller att det inte är så noga.

Ja jag är part i målet, då jag är vd för Novus, tyvärr det enda undersökningsföretag som i dag aktivt följer och försvarar de metoder som i dag fungerar, både för nyhetsvärdering och beslutsunderlag. Konstigt vore väl annars, vi säljer kunskap baserat på undersökningar, om dessa undersökningar inte vore trovärdiga hur hade det sett ut? Vad hade vi sålt då? Gissningar istället för kunskap? Något som känns bra eller underhåller?

Här måste redaktionerna ta sitt ansvar, ställ krav på metodstöd i de undersökningar ni publicerar. Publicera inte något som inte ens uppfyller det med grundläggande kraven. Annars sprider ni fake news och är själva helt faktaresistenta. Det känns väl inte så bra va?

Vad tjänar då uppgiftslämnaren på att leverera ovetenskapliga undersökningar till redaktionen? Jo PR. Ju lägre kraven på tillförlitlighet redaktionen har desto billigare kommer uppgiftslämnaren undan.

Torbjörn Sjöström
Vd, Novus

 

ALLT I ÄMNET:

Novus vd: Mediernas opinionsmätningar saknar trovärdighet

REPLIK: ”Viktigt med ärlig debatt om metodfrågor”

REPLIK: Enda orsaken att avvika från beprövad metod är kostnadsskäl

SLUTREPLIK: Metoddiskussioner måste handla om metoden

Ämnen i artikeln:

Novus

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.