Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Liberalerna: Så vill vi stärka oberoendet för public service

Efter att grundlagsutredningen inte gick i mål med att stärka skyddet för public service, motionerar Liberalerna nu i frågan. Bland annat bör reglerna för förvaltningsstiftelsen skärpas, skriver Tina Acketoft och Christer Nylander (L) i en debattext.

Publicerad: 16 Oktober 2020, 09:58

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Att Tryck- och yttrandefrihetskommittén inte lyckades enas om ett grundlagsskydd för public service får inte innebära att arbetet för att ytterligare säkra oberoendet upphör, skriver Liberalerna Tina Acketoft och Christer Nylander i en debattext.


Ämnen i artikeln:

LiberalernaPublic service

I länder där auktoritära regeringar tagit makten har en av de första åtgärderna varit att stärka greppet om medierna. Public service-medierna, med sitt uppdrag från det offentliga, är särskilt sårbara för detta. Sverige är inte där, men arbetet för att säkra mediers oberoende kan inte vänta till den dagen då det eventuellt är för sent. Vi kan inte heller hoppas att den dagen inte kommer.

Det gick inte att nå bred politisk enighet kring att grundlagsskydda public service i den nyligen avslutade Tryck- och yttrandefrihetskommittén. Vi beklagar det, men att public service därmed inte får starkare skydd i grundlagen, får inte innebära att arbetet för att ytterligare säkra oberoendet upphör. Arbetet framåt bör nu sikta in sig på två spår. Det ena handlar om att säkra att det finns en armlängds avstånd mellan bolagen och den politiska makten, det andra om att hindra politisering av granskningen.

De tre public service-bolagen ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, i dagligt tal ofta kallat förvaltningsstiftelsen eller ägarstiftelsen. Stiftelsen, som utses av regeringen, fungerar som en mellanhand eller buffert mellan den politiska nivån och programföretagen. På så vis minskar utrymmet för partipolitisering av ägarstyrningen.

LÄS OCKSÅ: Fältet ligger öppet för att sänka skatteintäkterna till public service

Genom stegvisa ändringar har det blivit otillåtet för verksamma riksdagsledamöter, statsråd eller anställda i Regeringskansliet (såsom statssekreterare) att vara styrelseledamöter i förvaltningsstiftelsen. Det är bra. Däremot är det fullt möjligt för de politiska partierna att nominera sina anställda tjänstemän till stiftelsen. Det finns inte heller någon karensregel som hindrar en person att gå direkt från politiken till stiftelsen.

Vi anser att reglerna för förvaltningsstiftelsen bör skärpas ytterligare, så att inte heller den som är anställd i ett riksdagsparti kan vara styrelseledamot. Av motsvarande skäl bör inte heller den som är verksam Europaparlamentariker eller anställd i en Europaparlamentarikers personliga kansli kunna tillhöra styrelsen. Det bör likaså införas en generell karensregel så att den som lämnar uppdraget som riksdagsledamot, statsråd eller lämnar sin politiska anställning blir valbar till styrelsen först efter ett års tid.

”Inget i dagens lagstiftning hindrar en regering från att utse en granskningsnämnd som vid sidan av juristpresidiet endast består av lojala partitrogna”

Formerna för Granskningsnämndens arbete regleras i huvudsak genom förordning, vilket innebär att en regering när som helst kan ändra villkoren. Likaså är det regeringen som avgör hur många ersättare som ingår i nämnden. För att säkerställa att Granskningsnämndens arbete inte politiseras genom regeringens ingrepp bör dess oberoende ges ett starkare rättsligt skydd. Den viktigaste regleringen av Granskningsnämndens arbetsformer behöver flyttas från förordning till lag. Det innebär i praktiken att en minoritetsregering inte kan göra förändringar av granskningen utan att först gå till riksdagen. Likaså behövs en reglering i lag av antalet ersättare.

Inget i dagens lagstiftning hindrar en regering från att utse en granskningsnämnd som vid sidan av juristpresidiet endast består av lojala partitrogna. Vi anser att motsvarande begränsningar som gäller för förvaltningsstiftelsen måste införas, det vill säga att ingen får vara tjänstgörande riksdagsledamot eller Europaparlamentariker, statsråd eller anställd i Regeringskansliet, ett riksdagsparti eller en Europaparlamentariker. En karensregel på ett år för dessa uppdrag och tjänster måste också finnas.

För både förvaltningsstiftelsen och Granskningsnämnden krävs också ett skydd mot plötsliga entlediganden. Förvaltningsstiftelsens ledamöter kan bara entledigas om det finns synnerliga skäl, men vad detta innebär är upp till regeringens bedömning. För Granskningsnämnden finns inget skydd mot entledigande mot sin vilja. Vi anser att det i stiftelseförordnande respektive i lag behöver framgå att ledamöterna i dessa två organ endast kan skiljas från sitt uppdrag utan eget medgivande om han eller hon genom brottslig gärning, sjukdom eller liknande visat sig uppenbart olämplig för uppdraget och att ett sådant beslut i så fall ska fattas av domstol.

Det gick tyvärr inte att nå bred enighet om grundlagsändring i den parlamentariska Tryck- och yttrandefrihetskommittén. Det finns sannolikt olika skäl till detta. Vår förhoppning är att det ändå finns en bred politisk enighet som vill stärka oberoendet utan att ändra grundlagen. Därför lägger vi nu dessa förslag på riksdagens bord.

 

Christer Nylander (L)
Ordförande i kulturutskottet

Tina Acketoft (L)
Ledamot i konsitutionsutskottet

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LiberalernaPublic service

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.