Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Debatt

Kreab: ”Alltför få ser varningssignalerna före drevet”

Publicerad: 2 April 2019, 14:33

Kreab-konsulterna Anders Oxelström och Johan Hallsenius.

Foto: Kreab

Swedbank sänder rysningar längs ryggraden hos de flesta beslutsfattare. Ingen vill vara i Swedbankledningens kläder. Men det finns sätt att minska riskerna. Det handlar om att lära sig se varningssignaler – något som alltför få ledningsgrupper vet hur man gör. Landets företagsägare har anledning att fundera över nya kompetenskrav bland toppchefer och styrelsemedlemmar, skriver Kreabs Anders Oxelström och Johan Hallsenius.


Ämnen i artikeln:

KreabSwedbank

Swedbank-fallet visar mediedrevets kraft: Ras på börsen, ilskna kunder, chefer som tvingas gå. Vi har ännu inte sett slutet, som kan få besvärande juridiska och ekonomiska konsekvenser.

Enligt mediebilden har enskilda personer i ledande ställning i banken begått misstag. Upprepade misstag. Som att bedyra att banken gjort allt rätt i försöken att gå till botten med misstänkt penningtvätt, när så inte varit fallet.

Ur ett krishanteringsperspektiv kan Swedbank-drevet analyseras i detalj. Många har kritiserat bankens sätt att hantera drevet och de frågor som uppstått. 

Kritiken må vara berättigad eller inte – det är inte ämnet för denna text. Fallet är minst lika intressant ur en annan aspekt: Att ledningen inte uppfattat, eller valt att inte uppfatta, varningssignalerna som föregick drevet. 

Vår erfarenhet är tydlig, både som före detta journalister och som rådgivare till organisationer i kris: Ett mediedrev föregås i princip alltid av att ledningen missar varningssignalerna. Antingen genom att organisationen och ledningen inte förmår fånga upp dem – eller att cheferna missbedömer informationen och låter den passera utan att agera tillräckligt resolut. 

När drevet går är det för sent. Då rapporteras inte bara om att något har hänt – utan också om hur ledningen blundat när varningssignalerna kom. Resultatet blir en hårdare rapportering än nödvändigt och ökad risk för att organisationens renommé tar skada. Genom att inte agera eller agera på fel sätt har ledningen riskdubblerat, som vi kallar det.

Kreab har i nära 50 år hjälpt företag och organisationer i kris. En kris går inte helt att försäkra sig mot, och när den väl är ett faktum gäller det att minska skadan. Men gång på gång ser vi detta mönster, där ledningsgrupper missat varningssignaler och på så sätt ökat risken för ett mediedrev markant.

Dels finns ett behov hos ledningsgrupper att förstå renommérisken och behovet av åtgärder vid en enskild incident. Dels finns behov av att förstå vad som granskas extra hårt av traditionella medier och i sociala medier. Ytterligare ett behov – det allra viktigaste – är att ledning och styrelse får en uppfattning om hur bra den egna organisationen är på att fånga upp och hantera incidenter, och göra de förändringar som behövs.

Att skaffa sig denna kompetens är inte magi – det går att strukturera, analysera och åtgärda. 

Att lära sig se varningssignaler ger vare sig ökade kostnader eller mer administration. Det handlar snarare om att vara medveten om var man är, att ha en karta i handen. Att skapa denna medvetenhet kan innebära en avgörande skillnad i ett skarpt läge. Insatsen är liten, vinsten kan vara enorm. Både för enskilda personer, för organisationen, för varumärket och i vissa fall för aktiekursen. Landets bolagsägare ställer ofta hårda kompetenskrav på styrelser och företagsledningar. Att fånga upp och hantera varningssignaler på mediedrev är inte ett av de vanliga kraven. Här finns anledning att tänka om.

Johan Hallsenius
Kris- och medierådgivare på Kreab, tidigare ekonomijournalist och redaktör på bland annat Affärsvärlden, Dagens Industri och Veckans Affärer

Anders Oxelström
Kris- och medierådgivare på Kreab, tidigare bland annat chef för Kalla fakta och TV4 Nyheterna samt tf ansvarig utgivare på Dagens Nyheter


Ämnen i artikeln:

KreabSwedbank

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev