Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Debatt

Din sajt är snygg, men funkar den?

I dag fokuseras det så mycket på UX och design att det ofta går ut över användarupplevelsen och affärsnyttan. Vi designers måste släppa vår kreativa stolthet en stund och fundera på vad detta får för effekter, skriver Frida Morberg och Anders Lidell på Conversionista.

Publicerad: 7 November 2019, 13:56

Frida Morberg och Anders Lidell.

Foto: Curamando


Ämnen i artikeln:

Curamando

Att jobba med design inom digitala tjänster är något helt annat i dag än det var när Conversionista startade för 10 år sedan. Som företag med huvudsakligen specialister inom CRO har vi sett branschen utvecklas lite från sidan, men sedan några år tillbaka har det varit tydligt för oss att vi behöver fokusera mer på UX och design för att även lyckas med CRO.

Men denna transformation är inte helt utan gnissel. När vi arbetar med UX och design på Conversionista är data grunden vi bygger koncept och design på. Men som datadrivna designers är det omöjligt att inte notera tendenser inom UX-branschen som gör ont att beskåda. Vi ser varumärken och användarresor gå sönder i brist på samarbete och fokus. Vi ser sajter ”överdesignas” och förlora funktion, för att man tappar fokus på vad som egentligen var syftet med sajten: att skapa användar- och affärsnytta.

Det här är en opinionstext publicerad på Dagens Media.

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Det kan inte fortsätta så här. Något måste göras.

Vem bestämmer egentligen?

Vi kan inte längre göra endast en del av användarresan bra. För att stå oss i konkurrensen behöver vi göra alla delar av kedjan riktigt bra. Så om vi börjar med den tidiga delen av kundresan; Varför jobbar marknadsföring/growth fortfarande så åtskilt från produktutveckling (och vise versa)?

På oräkneliga kunder ser vi hur marknadsavdelningen producerar kampanjer och koncept som de sedan bara hoppas att produkten kan ta tillvara på. Samtidigt sitter produktutveckling irriterade i andra ändan av spektrat och undrar varför deras initiativ inte syns i marknadsföringen. Men en användare har EN upplevelse av en tjänst och ett varumärke, så varför delar vi oss då i silos när vi arbetar? Visst kan vi synka så att vi berättar samma story, men samarbetet behöver vara närmare än så.

Vi behöver i vår företagskultur sätta en gemensam vision, ett gemensamt mål och en gemensam kommunikationsplan som båda avdelningarna tar tillvara på i sitt arbete. Dela, lyssna, lära sig av varandra och lösa produkten och kommunikationen tillsammans. Vi kan inte arbeta som att dessa delar inte är beroende av varandra.

Hur hanterar vi varumärken?

En följd av att organisationer arbetar i silos är att vi hanterar design och varumärke olika beroende på fokus. Det är många företag som har skapat designsystem för att förhindra att ens tjänst börjar spreta, men kan vi vara överens om att inte se ett designsystem som en engångsinsats?

Ett exempel är en varumärkesbyrå som tar fram en ny grafisk profil och levererar denna med pompa och ståt till en organisation. När den nya grafiska profilen är levererad går projektet in i en ny fas, det vill säga implementeringen i alla kanaler. Har man tur har byrån även tänkt på hur designsystem ska sättas upp och utformat en plan för hur det ska spridas i organisationen.

Men det är här problemen tar vid. Varje avdelning utelämnas nu till att tillämpa designsystemet på egen hand och när de hittar luckor (för det kommer att finnas sådana!) löser varje avdelning dessa på sitt sätt. Tidspressen att hålla takten uppe gör att varumärket nu spårar visuellt och allt eftersom tiden går får användaren en allt mer splittrad upplevelse. Till slut finns lika många tolkningar av den grafiska profilen som det finns designers.

För ser vi som designers en lucka så löser vi det ju, inte sant? Vi är ju kreativa och lösningsorienterade!

Jo, förvisso sant. Men borde vi?

”Design är till för att lösa problem och behov, inte för att vinna priser och ha häftiga case”

Ska vi vara krassa så är människan lat och otålig. Att en enskild medarbetare skulle ta initiativet att göra arbete för andra avdelningar är mycket begärt och händer i princip aldrig. Man vill lösa problemet man står inför, inte ta sig an en hel organisations designutmaningar. Det vi dock måste förstå är att designsystem behöver vara ett fortlöpande arbete som har fokus. Designfrågan behöver komma högst upp i organisationen så att resurser kan dedikeras för att ta tillvara på och förvalta designsystemet; uppdatera det, ändra det och anpassa det för att det ska fortsätta vara relevant och användbart.

Har du ett designsystem men ingen som jobbar löpande med det – fixa direkt!

Kreativ höjd vs användarnytta

Som designers är en underliggande motivation och stolthet i vår yrkesroll att skapa bra och innovativa lösningar med kreativ höjd. Men vi måste släppa vår kreativa stolthet som designers en stund och fundera på vad denna stolthet gör för våra användare.

När vi presenterar hur vi arbetar inom UX och design tycker vi om att använda modeller som Double diamond eller Design thinking. Modellerna är bra, men det verkar ha skett någon slags visklek i hur dessa processer används i praktiken. På Conversionista genomgår vi initialt en fas av research för att lära oss så mycket som möjligt om användarna och deras beteende. Att data skulle vara steg 1 är för oss naturligt men absolut inte en självklarhet när vi ser oss omkring i branschen.

Det är framför allt två tendenser som gör oss lite mörkrädda:

1. Det genomförs skissworkshops med crazy 8, brainstorming och design studios och så vidare vars utfall sedan blir det enda momentet i den explorativa fasen i projektet. Ingen data – bara idéer. Men ju längre projektet går börjar denna initiala workshop att hanteras som data.

2. Designers sneglar på vad alla andra gör inom området och vilka nya coola features som kommit ut på sistone. Sedan går man igenom och prioriterar dessa funktioner för att på så sätt säkerställa att man gör ”det senaste” där målet i huvudsak blir att göra nya saker som vinner priser och blir bra case på ens sajt. Inte att lösa problem.

Vad dessa två tillvägagångssätt saknar är data och insikt kring vilka behov för produkten som behöver tas tillvara på och lösas. Det är för oss oförståeligt hur man kan börja med att generera idéer utan att veta något om hur ens egen tjänst fungerar – något som researchen kan svara på!

Men sen är även designers inte mer än mänskliga och undermedvetet vill vi som individer se bra ut i andras ögon. Det är som att vi fokuserar på innovation för att bevisa vår personliga förträfflighet. Det kan vara en så stark drivkraft att en designer bortser från syftet med mötet. Vår kommunikation mellan människor påverkar oss och får oss att bortse från logiken.

Det starkaste verktyget vi har för att motverka detta är vårt arbetssätt och där är data en byggsten vi inte kan bortse ifrån. Om vi håller oss kvar i processen och ständigt påminner oss om syftet med vårt arbete och effekten vi vill uppnå genom hela arbetet så är vi rustade för att inte fokusera på det vi vill göra som designers utan det som faktiskt kommer att skapa värde!

Sammanfattningsvis

Vi vill alla skapa användarupplevelser som fungerar, och som skapar såväl affärsvärde som användarvärde. För att göra detta tror vi att vi behöver fokusera på följande:

Se marknadsföring och produktutveckling som delar av samma användarresa. Sätt gemensamma mål och en gemensam vision och arbeta med det aktivt.

Lyft designfrågan högre i organisationen så att designsystemet får dedikerade resurser och kan utvecklas fortlöpande allteftersom behoven och tjänsten utvecklas.

Utgå från datan när design tas fram! Design är till för att lösa problem och behov, inte för att vinna priser och ha häftiga case att visa på sin sajt. Det ska fungera och skapa värde!

 

Frida Morberg, head of UX på Conversionista

Anders Lidell, Art Director på Conversionista

Ämnen i artikeln:

Curamando

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.