Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Cilla Benkö: ”Journalistattackerna i USA visar att ord kan vara livsfarliga”

Samtidigt som demonstrationerna mot polisvåld och rasism sveper över USA kommer oroväckande rapporter om att journalister utsätts för våldsamma angrepp från både polis och demonstranter. Grogrund är en upphettad retorik där medier gång på gång pekas ut som fiender, skriver SR:s vd Cilla Benkö.

Publicerad: 5 Juni 2020, 09:43

Frågan om hur mediefriheten utmanas världen över behöver lyftas mer och till fler, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö i ett diskussionsinlägg.

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio


Ämnen i artikeln:

coronavirusetSveriges RadioCilla Benkö

USA skakas av de värsta våldsamheterna i landet på många år. De omfattande protesterna, som inleddes efter att en obeväpnad svart man, George Floyd, kvävdes till döds i samband med ett polisingripande den 25 maj, splittrar landet och sätter ljus på mångåriga orättvisor och konfliktlinjer. 

Dessa händelser och denna verklighet som nu råder och som många upplever i sin vardag är givetvis det som vi inom media främst har fokus på. Att förklara och försöka förstå vad som händer just nu, genom att lyfta röster och vara allmänhetens ögon på plats, är en svår uppgift som journalister över hela USA tar sig an. Men situationen är pressad. Ett stort antal journalister har blivit måltavlor och attackerats och angripits av såväl polis som demonstranter. 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Natten till den 30 maj träffades Expressens USA-korrespondent Nina Svanberg av tårgas och en gummikula i benet efter att polis i Minneapolis beskjutit en grupp journalister. Några timmar senare förlorade frilansjournalisten Linda Tirano synen på ena ögat för gott efter att ha träffats av en av polisens gummikulor. Dagen innan greps ett tv-team från amerikanska CNN av polis mitt i direktsändning, trots att de stod på en plats de hänvisats till och trots att de tydligt erbjöd att flytta på sig dit polisen ville. Och utanför Vita huset jagades Fox News reporter Leland Vittert och hans team i väg av maskerade demonstranter. 

”En fientlig retorik från ledande politiker riskerar att legitimera hot och hat och därifrån är steget till ännu grövre angrepp inte särskilt långt”

Vittnesmål från journalister som drabbats av våld i samband med de pågående demonstrationerna i USA fortsätter att strömma in. Enligt den oberoende amerikanska organisationen Freedom of the Press Foundation har över 300 brott mot mediefriheten, inklusive 49 gripanden, dokumenterats sedan demonstrationerna inleddes.

President Donald Trump har på Twitter anklagat medierna för att ha orsakat demonstrationerna och för att vara ”dåliga människor med sjuka agendor” som underblåser ”hat och anarki” och sprider ”fake news”.  Återigen pekar presidenten ut medier som demokratistörande krafter och ”det amerikanska folkets fiender”. 

LÄS OCKSÅ: Reportrar utan gränser: ”Vi har varnat för det här i flera år”

Att stämpla journalister som skurkar, och att peka ut oberoende medier som en elit i motsättning med resten av samhället, är en del av ett populistiskt budskap som fått allt starkare fäste världen över under senare år – också i Europa. 

Även här hemma i Sverige har det funnits politiska röster som pekat ut medier som roten till många av vårt lands problem och som fiender till folket. Genom att upprepa budskap som att medier är delar av ett liberalt etablissemang och förrädare av den egna nationen, försöker populister nedvärdera journalistiken och undergräva dess funktion som en oberoende kraft. 

Det här är djupt oroande, inte minst i ett krisläge som det vi nu befinner oss i, och något som alla som värnar yttrandefrihet och mediefrihet behöver vara vaksamma på. 

En fientlig retorik från ledande politiker riskerar att legitimera hot och hat och därifrån är steget till ännu grövre angrepp inte särskilt långt.

Att ge sig på en journalist är att ge sig på själva demokratin. Att begränsa journalisters möjligheter att göra sina jobb är att begränsa medborgares möjligheter att ta del av information och perspektiv och orientera sig som samhällsmedborgare. Journalisterna vid demonstrationerna i USA står där för att alla andra ska få veta vad som händer, precis som journalister just nu finns nära de drabbade av Covid-19, för att kunna berätta om människorna bakom statistiken.

Det betyder naturligtvis inte att det inte ska finnas plats för legitim mediekritik. Tvärtom är det oerhört viktigt för trovärdigheten och det redaktionella lärandet att det finns någon som också granskar granskaren. 

Men sällan har det varit tydligare att politiker som värnar demokrati och yttrandefrihet också måste stå upp för den fria och oberoende journalistiken, både i Sverige och i andra länder.  

Frågan om hur mediefriheten utmanas världen över behöver dessutom lyftas mer och till fler. Det är en angelägenhet för oss alla att det finns människor som vågar vara ögon åt allmänheten och lyfta andras röster – också i svåra lägen. 

 

Cilla Benkö

Vd Sveriges Radio

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.