Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag23.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Blogg

En vara har inga rättigheter

Publicerad: 14 Januari 2020, 15:04

Vi är varan som de stora plattformarna säljer till sina verkliga kunder, annonsörerna. För att maximera vårt försäljningsvärde och göda oss som spädgrisar inför slakt försöker plattformarna manipulera oss till att reagera. Exakt samma affärsmodell som de högerradikala swishjournalisterna alltså, skriver Isobel Hadley-Kamptz.


Bör ordet ”swish-journalist” ses som en förolämpning? I slutet av december skrev Kina-bevakaren och skribenten Jojje Olsson kritiskt om hur såväl tidningen Journalisten som Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg använder begreppet nedsättande. I de fallen handlar det specifikt om Joakim Lamotte, men även Jojje Olsson finansierar primärt sin Kina-bevakning via swish och Patreon, alltså genom direkta gåvor från läsarna. Han frågar om han också bör betraktas som en ”oduglig tiggare”?

I SvD kom så i veckan en större text om hur den crowdfundade journalistiken i Sverige kommit att domineras av högerradikala opinionsbildare. Det finns undantag förstås, som Jojje Olsson eller som Blankspot Projekt där Brit Stakston och Martin Schibbye strävar efter att bevaka utrikesjournalistikens vita fläckar, men de stora pengarna går till skribenter som, förenklat uttryckt, är emot invandring och/eller feminism. I SvD görs analysen att det beror på att det är de ämnena som framför allt signalerar utanförskap och avoghet mot etablissemanget, vilket enklast får folk att klicka fram swish-appen. 

Läs hela inlägget Isobel Hadley-Kamptz blogg hos Dagens Media.  

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.