Affärspressen om sitt ansvar i en lågkonjunktur

Den 10 mars i år gick den amerikanska nyhetskanalen CNBC ut med nyheten att investmentbanken Bear Stearns drogs med likviditetsproblem. Det var inte sant, enligt en artikel i Vanity Fair hade man ungefär 120 miljarder kronor i sina reserver. Men det spelade ingen roll - drevet var igång och nervösa investerare drog tillbaka sina pengar. En världens största investmentbanker kollapsade och tvingades att slå sig ihop med JP Morgan Chase, såld till ett aktiepris som var mindre än en tiondel av det ursprungliga värdet.

Även om det hela, så klart, inte var enbart CBNCs fel är de flesta överens om att medierna i allmänhet och affärspressen i synnerhet kan bidra till ökad nervositet på marknaden. Så hur resonerar cheferna på redaktionerna?

- Vi diskuterar dom här frågorna ständigt, på varje morgonmöte och på våra ledningsgruppsmöten. Det är viktigt för vår trovärdighet att hela tiden söka sans och balans i rapporteringen, säger SvD Näringslivs chef Gunvor Frykholm.

Peter Fellman, redaktionschef på Dagens Industri:

- Förra veckan har vi verkligen försökt att ge gedigen kunskap om vad som faktiskt händer istället för att försöka måla upp några hysteriska tongångar. Det är galet hur vissa medier uppmanar folk att sälja sina aktiefonder nu. Har man inte sålt dem än ska man ju absolut inte göra det nu.

Så du håller med om att medierna har ett ansvar?

- Ja. Men vissa säger att allt som händer är vårt fel, andra säger att det spelar ingen roll vad vi skriver eftersom det ligger så starka krafter bakom. Det vi skriver i Sverige påverkar ju inte vad som händer i USA.

Men om ni skriver varje dag att lågkonjunkturen är på väg så kan det väl påverka svenska företag?

- Vi har flaggat i över ett år för en lågkonjunktur. Antingen skjuter man budbäraren eller så säger man att alla borde ha lyssnat bättre. Men vi kan inte sluta skriva om någonting bara för att det blir jobbigt.

Affärsvärldens chefredaktör Jon Åsberg säger att han ofta får höra att media spär på krisen.

- Det är vår plikt att rapportera om det här som vi uppfattar det. Tjusiga tillrop är säkert mysigt, men vi ser inte det som vår roll. Vi för en diskussion på redaktionen och jag tycker att vi tar vårt ansvar.

Ligger det någonting i kritiken?

- Ja och nej. Människor bildar sin uppfattning om världen väldigt mycket beroende på vad som står i tidningarna. Det är möjligt att vi kan påskynda ett förlopp lite grand, men konjunkturen svänger ju ändå.

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, håller med:

- Jag tror att läsarna ibland kan övertolka informationen. Jag som jobbar i branschen blir inte orolig när inflationen går upp en smula, för det händer, men för en människa utanför branschen kanske nyheten blir jätteallvarlig. De som skriver om börsen kan ofta lika mycket som de som jobbar med den. Men läsarna kan inte det, där finns ett glapp.