Så hanterade medierna attacken

Genomlysningen av nyhetsrapporteringen efter fredagens terrordåd är i full gång. Bland annat har kritik riktats mot att obekräftade uppgifter spreds snabbt av etablerade medier.

Flera etablerade nyhetsmedierna har under helgen mötts av kritik för att de publicerat uppgifter – som visade sig vara felaktiga – om skottlossningar på olika platser i centrala Stockholm efter dådet, vid Åhléns, Centralstationen, Fridhemsplan och Hötorget.

När civilklädda poliser drog vapen under insatsen vid Åhléns ska flera personer ha uppfattat det som att de var beväpnade gärningsmän, enligt poliser som SvD har pratat med, och det kan ha gett upphov till ryktesspridning.

På Centralstationen blev situationen panikartad efter att ordningsvakter sagt till folk att de hade fått uppgifter om en misstänkt skytt.

Expressen skickade en nyhetsflash klockan 16.35:

”Polisen vet nu att det sköts vid Hötorget och Åhléns, enligt uppgifter till Expressen.”

Expressen berättade också att tre män hade hoppat ur lastbilen, enligt uppgifter, vilket nu används som propaganda. Bland annat finns nu i sociala mediers undervegetationer trådar om att myndigheterna ska ha mörklagt vad som egentligen hänt. Brittiska Daily Mail har tagit det ännu längre och skriver att tre beväpnade män hoppade ut och öppnade eld mot folk.

DN skrev att det kommit in larm om skottlossning vid Fridhemsplan, vilket Aftonbladet sedan citerade. Men då hade redan polisen redan kommenterat uppgiften, och åtminstone delvis dementerat:

”Det har förekommit uppgifter om skottlossning men det är inte bekräftat i nuläget.”

På söndagen sa Stockholmspolisens presstalesperson Lars Byström att det inte förekommit några bekräftade skottlossningar alls under fredagen.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har bloggat om kritiken:

"Alla stora medier som återgav vittnesmål och polisuppgifter om ”skottlossningar” har fått kritik, men den diskussionen är rätt enkel att ta: naturligtvis måste Dagens Nyheter, och vi som följde efter, redovisa att det utreddes ett eventuellt skottdrama på Fridhemsplan. Under en pågående publicering är mycket oklart och det kan bli fel och missförstånd, men att inte redovisa något sådant vore ansvarslöst. Om det senare visar sig ha varit en felaktighet, så berättas också om det."

LÄS MER: Förstasidorna efter terrordådet

Jack Werner skriver på DN Debatt att det är viktigt att medierna lyssnar på kritiken som riktats mot bevakningen. I ett läge då många rykten florerar på sociala medier förväntar sig de som vänder sig till traditionella medier bekräftade uppgifter. Trots mediernas ansträngningar möttes dessa personer i vissa fall möttes av felaktig information, konstaterar han.

”Vi journalister måste ta till oss kritiken. Vi kan alltid bli bättre”, skriver Werner, som grundade Metros källkritiska satsning Viralgranskaren.

Medger vissa brister

Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén skriver i sin ledare att de etablerade nyhetsmedierna – precis som det offentliga Sverige och civilsamhället – stod pall när det fruktansvärda inträffade. När den värsta chocken efter fredagens attack har lagt sig anser han att det är dags för landets nyhetsmedier att reflektera över sitt arbete. En del etablerade medier anser han har anledning att vara självkritiska, sedan många av de uppgifter som cirkulerade visade sig vara falska.

"Ett par etablerade medier valde ändå att skicka pushnotiser om obekräftade rykten. Vi på SvD gjorde det inte, däremot fanns en eller två av dessa uppgifter i vår liverapport på SvD.se, då märkta som obekräftade", skriver chefredaktören om den egna bevakningen.

Sett i backspegeln tycker han trots allt att svenska medier "i stort har skött bevakningen av det misstänkta terrordådet på ett korrekt sätt", skriver han i sin ledare.

Maria Sundén Jelmini chef för nyhetsredaktionen på SvD uttrycker även hon stolthet över arbetet, samtidigt som hon medger en del brister i bevakningen. I ett Facebookinlägg skriver hon att SvD var ett av få medier som inte behövde backa efter nyhetsflashar som skickats ut, men att det i några fall förekom obekräftade uppgifter i liverapporten.

”Självkritiskt kan jag säga att vi borde varit mer eftertänksamma även där, det är vår skyldighet att inte bidra till att oriktiga uppgifter sprids. Att vara snabba är inte vårt viktigaste uppdrag. Däremot att ge korrekt information, ge olika perspektiv och fördjupa", skriver hon.

Mikaela Åkerman

Mathias Asplund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

Åsikter & debatt