SVT:s dokumentär om Soran Ismail frias i Granskningsnämnden

I våras publicerade SVT den tvådelade dokumentären ”Persona non grata” som handlar om komikern Soran Ismail. Soran Ismail försvann från offentligheten efter att – under Metoo-hösten – ha anklagats för flera fall av sexuella övergrepp. Övergrepp han inte dömts för och själv nekar till.

Dokumentärfilmen, där SVT:s avsikt var att berätta vad det innebär att vara juridiskt oskyldig men fortfarande anklagad av många i omgivningen, möttes av mycket kritik. Framför allt för att den påstods vara för ensidig samt eftersom kvinnorna som anklagat Soran Ismail inte kommer till tals.

– Vi som människor vill gärna få reda på hur det faktiskt ligger till, vad var det egentligen som hände. Men tanken med det här programmet är inte att det ska vara ett grävande reportage där vi ska försöka komma fram till vad som egentligen hände. Utan programidén är att skildra en person som faller från extremt beundrad och respekterad till avskydd. Hur går ett sådant fall till, hur påverkar det personen i fråga, hur påverkar det den närmaste omgivningen? Så det har varit svårt att hålla fokus på att det är limbot vi ska gestalta, att vi inte ska gräva ned oss i skuldfrågan, sade producenten, redaktören och projektledaren Jorun Collin till Dagens Media i samband med publiceringen.

LÄS OCKSÅ: SVT om kritiken mot Soran Ismail-dokumentären: ”Det är inget grävande reportage” 

Det dröjde inte lång tid efter publiceringen innan anmälningarna till Granskningsnämnden började rulla in. Men när nämnden nu har tittat på dokumentären står det klart att deras bedömning är att den inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Precis som Jorun Collin tidigare har uttryckt för Dagens Media skriver SVT i sitt yttrande att utgångspunkten inte var att granska rättsfallet eller ta ställning i skuldfrågan.

Nämnden slår i sin bedömning fast att utgångspunkten var tydlig samt att den journalist som medverkande bidrog med ett annat perspektiv vilket gjorde att utformningen sammantaget inte strider mot kraven i sändningstillståndet.

Beslutet var dock inte enhälligt i nämnden utan tre ledamöter var skiljaktiga och anser att programmen borde fällas.