Lars Åberg: "UR:s normkritik – som ett tolvstegsprogram för missbrukare"

Journalisten Per-Axel Janzon fick sluta på UR när han ville göra ett kritiskt reportage om bolagets normkritiska grundhållning. Nu får UR svidande kritik för sitt mångfaldsarbete.

I förra veckan blev det känt att UR-journalisten Per-Axel Janzon tvingats sluta efter nio år hos UR. Bakgrunden är att Per-Axel Janzon fick reda på att hans arbetsgivare ställde frågor om de anställdas tro och sexualitet, och därmed ville göra ett kritiskt reportage om UR:s normkritiska värdegrund.

I ett reportage i SR:s Studio Ett berättade Per-Axel Janzon att han började bli skeptisk för ungefär ett år sedan under ett redaktionsmöte, när chefen nämnde att all personal skulle djupintervjuas om sexualitet och religion, vilket chefen menade var en del i kanalens mångfaldsarbete.

Ganska snart fick han reda på att man gjort ett 50-tal intervjuer på en annan avdelning, och kontaktade en kollega som berättade att han fått frågor kring om det fanns någon på företaget som han ansåg bröt mot heteronormen, och även om det fanns någon som bröt normen när det gällde religiös uppfattning.

– Jag tyckte, vad har företaget med det att göra, vem jag går i säng med eller vilken gud jag tillber? Jag tror det är bättre om man bortser från dessa saker, sade Per-Axel Janzon i Studio Ett.

"Kvalificerat sig för beteckningen sekt"

Konflikten gick in i ett intensivare skede när Per-Axel Janzon bestämde sig för att göra ett reportage om normkritik. Syftet var att han ville vända blicken åt den egna verksamheten och ställa frågan: vad innebär det att normkritiken blir norm?

– Det hackade när jag bad att få en intervju med vd eller annan chef på företaget, det blev helt omöjligt. Motiveringen var att vi inte intervjuar oss själva. Jag tror att det hänger ihop med att jag internt hade kritisterat tänkandet, fortsätter han och nämner även den uppmärksammade annonsen där UR sökte en rasifierad afrosvensk, som ledde till att UR fälldes för diskriminering.

Journalisten och författaren Lars Åberg har reagerat starkt på händelsen, som han menar inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet i medierna. I en debattartikel i GP ifrågasätter han Utbildningsradions arbete med normkritik, och liknar det bland annat vid "ett tolvstegsprogram för missbrukare".

Han skriver i debattartikeln i GP:

"Inom en yrkesgrupp kan det ibland uppstå sektliknande beteenden som framför allt visar sig genom att förhållanden och handlingar inom gruppen försvaras även när de framstår som svårförsvarbara. I det här avseendet har Utbildningsradion på senare tid kvalificerat sig för beteckningen sekt, något som är extra sorgligt och anmärkningsvärt eftersom den har ett public service-uppdrag och är licensfinansierad".

Lars Åberg menar vidare att mycket tyder på att UR ser det som en viktig uppgift att uppfostra lyssnarna och tittarna.

"Har publiken fel värderingar får den väl skaffa sig nya – ungefär så har det låtit på personalmöten där begrepp som mångfald och normkritik sällan problematiserats. Dessa har i stället framställts som självklara redskap i spridandet av ett korrekt tänkande".

Amanda Törner

Reporter

Publicerad 2016-09-28 08.09Uppdaterad 2016-09-28 10.43

Ämnen i artikeln:

Dela artikeln: