Kulturministern: ”Låt Medieombudsmannen granska alla publiceringar”

Den svenska pressetiken har en stolt historia. I 100 år har tidningarna upprätthållit god pressetik genom självreglering. Med ständigt pågående diskussioner om publicistiska och pressetiska frågor, ofta med självkritiska ansatser, har tidningarna skapat ett långsiktigt hållbart system vars brett förankrade legitimitet har skapat förtroende och dessutom hållit lagstiftaren på avstånd vilket är viktigt för mediernas oberoende. 

Den 28 maj föreslog regeringen att public service helt och fullt ska kunna uppgå i mediernas självreglerande etiska system när det gäller respekt för enskildas privatliv. Detta har efterfrågats av mediebranschen och innebär att staten tar ett steg tillbaka från granskningen av public service samtidigt som allmänheten erbjuds ett enklare och mer enhetligt granskande system för medieetik.

Sedan årsskiftet har Sveriges utgivare samlat sig i en modernisering av det pressetiska systemet. Det som tidigare var Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd (PO/PON) har reformerats så att samtliga medieslag nu ingår inom ett sammanhållet medieetiskt system under namnet Allmänhetens medieombudsman och Mediernas etiknämnd (MO/ME). I detta har public service-företagen, liksom även TV4, beslutat sig att ingå.

”En enskild person som ansett sig lida skada av en mediepublicering behövde fundera på i vilket medieslag kränkningen ägt rum, och med ledning av det lista ut till vilket granskande organ man ska vända sig till”

Den tidigare ordningen var att tidningarna granskas av PO/PON medan radio och tv granskas av granskningsnämnden hos Myndigheten för press, radio och tv. Det innebar att en enskild person som ansett sig lida skada av en mediepublicering behövde fundera på i vilket medieslag kränkningen ägt rum, och med ledning av det lista ut till vilket granskande organ man ska vända sig till. För radio och tv behövde den enskilde dessutom utröna om publiceringen skett i en ordinarie sändning eller om den publicerats exklusivt på webben. För om publiceringen varit webbexklusiv kan inte granskningsnämnden pröva anmälan eftersom yttrandefrihetsgrundlagen inte tillåter granskningsnämnden att granska nätpubliceringar.

När nu även public service-företagen och TV4 anslutit sig till det självreglerande etiska systemet innebär det att enskilda kan låta MO/ME ta ställning till samtliga publiceringar, oavsett i vilken medieform de har skett. Tumregeln blir plötsligt enkel: vill du få prövat om media kränkt din personliga integritet på ett omotiverat sätt – hör av dig till Medieombudsmannen!

 Men det finns en hake: nuvarande reglering ålägger granskningsnämnden att pröva anmälningar om intrång i privatlivet i radio och tv.  Det innebär att samma publicering kan prövas dubbelt både hos granskningsnämnden och hos MO/ME. Om enskilda anmäler till båda instanserna kan de olika organen komma till skilda beslut, vilket uppenbart skulle leda till osäkerhet och på sikt riskera att äventyra legitimiteten för det medieetiska systemet.

Därför föreslår regeringen i dag att sändningstillstånden inte längre ska ställa krav på respekt för enskildas privatliv. Därmed flyttas sådana prövningar från nästa år helt och fullt till MO/ME vilket gör att dubbelprövningar inte längre kan inträffa. Det innebär en förenkling för allmänheten och ökar avståndet mellan staten och public service

Regeringen har sedan tidigare ökat mediestödet och har i två olika krispaket anslagit ytterligare 700 miljoner kronor till medier som stöd i spåren av coronaviruset. Public service har fått nya sändningstillstånd med företagens oberoende och integritet i fokus, samtidigt som kommersiella mediers konkurrensförutsättningar värnas och publikens tillgänglighet stärks. När public service helt kan träda in i mediebranschens självsanerande etiska system för granskning av respekt för enskildas integritet tas ytterligare steg i en mediepolitik som syftar till att stimulera en mångfald av starka och oberoende medier i hela landet.

Amanda Lind, Kultur- och demokratiminister