Alice Bah Kuhnke: ”De flesta kulturministrar har haft en alldeles för svag position”

Alice Bah Kuhnke (MP), kulturminister 2014–2019, i dag europaparlamentariker

Vad är du mest nöjd med från din tid som kulturminister?

– Tveklöst att jag envisades om att vi skulle prioritera att arbeta fram museilagen! Efter idogt arbete fick vi en majoritet av Sveriges riksdag att ställa sig bakom denna lag som sedan 2017 utgör en ryggrad i den svenska kulturarvspolitiken. Den skyddar våra museer från politisk påverkan i stort och från klåfingriga politiker i sak. Att lagen dessutom används flitigt av museichefer och museipersonal i sin argumentation för varför de gjort vissa vägval och avvägningar, gör mig glad varje dag. 

Vad är du mindre nöjd med att ni inte lyckades åstadkomma?

– Det fanns och finns oerhört mycket som fortfarande behöver förändras och förstärkas. Allt ifrån ökade resurser och finansiering till sektorn i stort, till att få bort en del borgerliga synder från tiden före vår och likt museilagen öka möjligheten för kulturens frihet och föränderlighet.

Är kulturdepartementet bra som det är, eller dags för ett med utbildningsfrågorna eller ännu större?

– Det är en intressant fråga som jag har diskuterat mycket. Den går dock inte att behandla solitärt utan måste ses i ett sammanhang av vad och hur andra politikområden hanteras i Regeringskansliet. Det finns förstås flera vinster med en sådan förändring. Risken är dock överhängande att kulturdepartementet, om det slås ihop med utbildningsdepartementet, får en markant försämrad position. Särskilt stor är denna risk när det finns ett dominerande regeringsparti, likt Socialdemokraterna eller Moderaterna, som uppenbart inte är särskilt intresserade av att prioritera kulturfrågor. 

Har kulturministern en stark eller svag position i regeringen, på din tid och i dag?

– Jag anser att de flesta kulturministrar, oavsett regering, har haft och har en alldeles för svag position i jämförelse med flertalet andra ministrar.

Vad är den viktigaste frågan en ny kulturminister måste ta tag i efter höstens val?

– Med den erfarenhet jag har i dag, efter tre år i EU-politiken, då jag i realtid bevittnat hur kulturen missbrukas, används och utnyttjas i många EU-länder och hur fruktansvärt snabbt denna utveckling sker, hävdar jag med bestämdhet att det viktigaste en kulturminister kan göra, om hen älskar och förstår vikten av kulturens frihet, är att slå sig blodig för enormt mycket mer resurser, utökade armslånga avstånd och med det större frihet för kulturen att vara och verka utifrån sitt egenvärde. Med andra ord – fler museilagar åt kultursektorn.

LÄS OCKSÅ: Här är alla artiklar från Dagens Medias temavecka om mediepolitik