Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera


Medier

Rapport: Så representativ är svensk nyhetsbevakning

Svenskar med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i nyhetsbevakningen i stort – men överrepresenterade när det kommer till att uttala sig som civilpersoner i artiklar.

Hanna Frick

Reporter

hanna.frick@dagensmedia.se


Publicerad: 04 Juli 2018, 05:15
Uppdaterad: 04 Juli 2018, 06:33

Ämnen i artikeln:

RättviseförmedlingenAlmedalen

"Det ger signaler om att ens röst inte är viktig eller värd att lyssna på", säger Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, om vikten av representation i svenska nyhetsmedier.

För fjärde året i rad presenterar Rättviseförmedlingen ”Rättvisaren” en rapport med statistik över representation när det gäller bakgrund och kön i svenska nyhetsmedier.

I år är första gången som de delar upp rapporten i två delar – en rapport med fokus på bakgrund och en med fokus på kön – eftersom de sett att frågan om representation när det kommer till bakgrund inte diskuteras lika flitigt. Del två av rapporten släpps under hösten 2018.

Mellan 11.00 och 11.45 kommer rapporten och frågan dessutom diskuteras i Dagens Medias tält i Almedalen. I panelsamtalet medverkar Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz, SVT:s vd Hanna Stjärne, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Svenska Dagbladets publisher Fredric Karén samt Rouzbeh Djalaie, journalist på Sveriges Radio.

Att medier inte diskuterar frågan om bakgrund lika mycket som frågan om representation när det kommer till kön tror Seher Yilmaz handlar om ovana.

– Man kanske inte har den kompetensen eller förståelsen för hur man ska prata om de frågorna på ett bra sätt och blir därmed kanske obekväm. Sedan handlar det också om att vi är vana vid att prata om jämställdhetsfrågan som har varit på agendan länge. Så det handlar inte bara om kompetens utan också att frågan inte är lika etablerad, säger hon till Dagens Media.

Rapporten visar att endast 13,3 procent av dem som får uttala sig i svenska nyhetsmedier uppfattas ha utomnordisk bakgrund, enligt ”Rättvisaren 2018 del 1”. Förra året låg motsvarande siffra på 13 procent. I Sverige har 21 procent av befolkningen utomnordisk bakgrund, de 13,3 procenten innebär därför en underrepresentation av gruppen i svenska nyhetsmedier.

Källa: Rättvisaren 2018 del 1

Med utomnordisk bakgrund menas att personen antingen själv är född utanför Norden, eller har två föräldrar som är födda utanför Norden.

Även om svenskar med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i stort är gruppen överrepresenterad när det kommer till att uttala sig som civilpersoner i artiklar.

– Förra året såg vi ett trendbrott där fler svenskar med utomnordisk bakgrund var representerade i svenska nyhetsmedier, det ser vi fortsätter även i år men de får främst medverka som civilpersoner.

Källa: Rättvisaren 2018 del 1

Vad kan det finnas för problem med det?

– Ur ett samhällsperspektiv så spelar det roll eftersom det vi ser och hör i media formar vår bild av verkligheten, särskilt när det handlar om något som ligger bortanför vår egen vardag, som vi inte känner till. Då är vi beroende av media för att få kunskap om hur det ligger till, om den bild som förmedlas blir ensidig då skapar vi oss också en väldigt ensidig bild.

Seher Yilmaz förklarar sig ytterligare genom att dra en parallell till hur kvinnor stereotypt främst får uttala sig i ”mjuka frågor” så som exempelvis barnomsorg.

– Det skapar en bild av att det är bara det kvinnor kan prata om. Samma sak gäller de med utomnordisk bakgrund. Om de inte får uttala sig som experter eller med andra typer av kompetenser så skapas det en bild av att den gruppen inte är kompetent nog att uttala sig som något annat än civilpersoner, vilket inte är rimligt. För individen handlar det också om att det ger signaler om att ens röst inte är viktig eller värd att lyssna på.

Ekonomi och näringsliv är den kategori där svenskar med utomnordisk bakgrund är absolut sämst representerade. Där landade årets resultat på 10,3 procent, vilket ändå är en förbättring mot 9,3 procent året innan.

– Jag tror det handlar om att det är svårt att ta sig in där, det är en typisk svensk mansdominerad kategori, där man utgår mycket från sin egen bild av vem som är kompetent nog att uttala sig.

Vad har du för tips för journalister att tänka på när det kommer till representation?

– En sak är att se över vilka ens experter är, om det finns en homogenitet, och utifrån det odla egna experter. Vem som är expert är inte något objektivt, man kan inte plugga sig till det utan man blir duktig genom att chans att prata i frågor och ge ”onliners”. Journalister kan välja att odla sina experter strategiskt, det är man själv som definierar, bestämmer och påverkar vem som räknas som en expert. Ett tips är att ringa i förväg och förbereda den man ska prata med, säger Seher Yilmaz och fortsätter:

– En annan sak är att sätta tydliga mål och att mäta ofta. Viljan finns men man mäter en gång om året, får ett resultat och då är det svårt att justera om längst vägen. Så se till att utvärdera löpande, varje dag eller efter varje sändning och gör resultatet synligt för alla som arbetar tillsammans.

Läs rapporten i sin helhet här.

Om rapporten:

Materialet som ligger till grund för granskningen är 2475 slumpmässigt utvalda artiklar från de största svenska nyhetssajterna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Metro, Sveriges Radio (sr.se), SVT (svt.se/nyheter), Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Nyheter24.

Utöver public service-aktörerna Sveriges Radio och SVT är det de sju kommersiella nyhetstidningar som enligt KIA Index hade störst räckvidd 2016 (unika webbläsare per dag) som har analyserats, plus två regionala aktörer med utbredd läsning lokalt (GP & Sydsvenskan).

Artiklarna har sorterats in i olika kategorier som ”inrikes”, ”sport” och ”ekonomi”, till exempel. Alla personer som kodats har tilldelats en funktion (civilperson, yrkesperson, expert, talesperson) utifrån den roll de har i artikeln, för att kunna undersöka representation också utifrån roller, och möjliggöra en kvalitativ analys.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Missa ingenting från Dagens Media! Prenumerera på vårt nyhetsbrev helt gratis!

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.