Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Radio/podd

SR om hårda kritiken: "Vi är helt neutrala"

Publicerad: 10 februari 2021, 14:35

Ulrika Björkstén framhåller att Sveriges Radio måste kunna granska kritikerna även om det finns en risk att det uppfattas som att de går FHM:s ärenden.

Foto: Stina Gullander/SR + Janne Næss

Kritik mot den svenska coronastrategin leder till hat och hot. Sveriges Radios granskning av Facebookgruppen Mewas är det senaste inslaget. SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björkstén medger att det finns en risk att det uppfattas som att SR går FHM:s ärenden.


Ämnen i artikeln:

Sveriges RadioCoronavirusetFolkhälsomyndighetenNils Funcke

Jan Lötvall är professor i klinisk allergologi och var en av de 22 forskarna som i april på DN Debatt krävde mer resoluta tag mot pandemin. Men han är också en av cirka 200 personer i Facebookgruppen Mewas (Media Watchdogs of Sweden) som Sveriges Radio utpekat som extrema och skadliga i sin kritik av Sveriges strategi.

Jan Lötvall intervjuades av Vetenskapsradions coronakommentator Ulrika Björkstén, men ville naturligt nog inte stå till svars för andra gruppmedlemmars åsikter:

– Jag är med i minst 80 Facebookgrupper, men jag står inte bakom alla åsikter som framförs där. Jag administrerar inte den här gruppen, jag monitorerar den inte, jag bara deltar i diskussionen.

Ulrika Björksten gick under intervjun enligt Jan Lötvall igenom ett antal punkter i SR:s anklagelseakt. 

– Jag antar att hon ville antyda något slags ”guilt by association”, säger han. I en av sina frågor antydde hon att man kanske bör vara expert på virologi eller smittskydd för att kritisera den svenska strategin. Jag svarade att det är viktigt att så många som möjligt med olika kunskaper deltar i diskussionen. Själv började jag som farmakolog, blev allergiläkare och arbetade sedan med epidemiologi för att nu vara nanobiolog. Som vetenskapsman kan man vara rörlig mellan olika forskningsfält, och är tränad att ta till sig nya vetenskapliga rön.

Sverige Radio anklagar också gruppmedlemmarna för att använda sina akademiska titlar i debatten:

– Självklart ska man tala om vad man har för bakgrund, anser Jan Lötvall. Det är positivt att vi har en öppen och ärlig debatt. Det är ju en viktig del av demokratin. Läsaren kan sen bedöma om den tror att den som uttalar sig är trovärdig eller inte. 

En av Sveriges Radios anklagelsepunkter är att gruppmedlemmarna förstör Sveriges rykte genom att medverka i internationella medier.

– Att vi debatterar pandemin i internationella medier är ju ett sätt att visa att det finns röster i Sverige som vill följa WHO:s principer.

I Sveriges Radios inslag är Jan Lötvall anonymiserad, vilket ger ett suspekt intryck av att inte våga framträda. Men det var inte hans idé:

– Nej, det var Ulrika Björkstén som sade att de inte skulle använda mitt namn eller röst, och att det var ett redaktionellt beslut. Men jag står för det jag säger i intervjun.

Det bekräftas av Ulrika Björkstén:

– Vi bestämde tidigt att anonymisera gruppmedlemmarna, det handlar om vilka man vill ge spridning åt. Och att det är fenomenet som har stort allmänintresse. Våra experter ger ganska hårda omdömen om dem, då vill vi inte hänga ut enskilda individer.

LÄS OCKSÅ: FHM om spridandet av Vetenskapsradions granskning: ”Vi har ett ansvar att möta informationspåverkan” 

Ger anonymisering inte ett skumt intryck och ställer honom i sämre dager?

– Det var inte en tanke som var med i vårt resonemang. Han var tacksam för att vi anonymiserade.

Är du förvånad över den starka reaktion reportaget väckte?

– Nej, jag är inte förvånad. Det här är svåra frågor och viktigt att diskutera hur små grupper kan forma debatten.

Ser du inte en risk att Sveriges Radio går FHM:s ärenden?

– Det finns en risk att det kan uppfattas så, men det får inte avhålla oss från att granska kritikerna. Vi har granskat FHM i många inslag. Vi är helt neutrala i förhållande till alla parter.

Har Mewas uttryckt något som inte ryms inom yttrandefriheten?

– Nej, det är inte förbjudet att ha de åsikterna. Men vi vill beskriva hur påverkan går till och hur forskare och universitetsanställda finns med i processen. Vi ville beskriva hur mediebilden av corona skapas.

Flera av de forskare som nu reagerat skarpt på Vetenskapsradions reportage är också medlemmar i det nystartade Vetenskapsforum. 

Det bildades i samband med ett uppmärksammat upprop på DN Debatt där 22 forskare deltog och riktade skarp kritik mot FHM och uppmanade regeringen att ta ett kraftfullt befäl över den svenska corona-hanteringen. 

Vetenskapsforum är en ideell förening med i dag cirka 50 forskare. Här är syftet enligt stadgarna att ”sprida information kring Covid-19-pandemier, och vetenskapliga, sociala, juridiska eller medicinska konsekvenser av sjukdomen”. Vetenskapsforum betonar att all information ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och kunna hänföras till vetenskapliga publikationer. 

Vetenskapsforum har flera gånger pekat på brister i FHM:s analyser av pandemin och hur den ska bekämpas. Flera av forskarna är också med i den dolda Facebookgruppen Mewas som är huvudmålet för Vetenskapsradions reportage.

LÄS OCKSÅ: Jan Scherman: Svenskt rekord i direktsändningar – vad gör det med journalistiken? 

Ordföranden för Vetenskapsforum, Anders Vahlne, ser ett mönster i hur båda grupperna bemöts.

– Jag blir mörkrädd, och får en obehaglig känsla att de ska sätta dit oss, säger Anders Vahlne som är professor emeritus i kliniks virologi vid Karolinska institutet. 

– Det är lite Stasi-metoder över det hela som Sveriges Radio ägnar sig åt. När vi skrev DN-artikeln så var det många journalister som verkade vilja sätta dit oss. Det lugnade ner sig. Men det kanske bara vara en tillfällig paus i smutskastningen av oss. 

Anders Vahlne anser att det blir alltmer uppenbart att fler i media inte längre granskar hur FHM underbygger sina beslut och rekommendationer till regeringen. Utrymmet för en öppen kritisk diskussion krymper, och det blir bara en sorts åsikter som blir tillåtna.

– Det verkar vara ett klassisk krisbeteende att alla sluter upp bakom regering och myndigheter. Men jag är likväl förvånad över att medierna så passivt följt vad myndigheterna sagt.  Samtidigt har ju den politiska oppositionen i långa stycken följt regeringen.

Anders Vahlne berättar att Vetenskapsforum haft möten med flera politiker och då märkt hur man sluter upp bakom den internationellt hårt kritiserade svenska linjen.

– Vi hade centerns Anders W Jonsson här på Vetenskapsforum, och han sade att ”om man inte kan lita på landets expertmyndighet FHM då finns det ju ingen man kan luta sig emot”.

Fler personer i Vetenskapsforum berättar nu om hur de haft svårt att nå ut med sin kritik till etablerade medier, och därför valt att vara aktiva på organisationens Facebook och Youtube samt i Mewas. Intresset från internationella medier har varit stort och nu har BBC gjort en rad intervjuer med forskare i gruppen inför en serie dokumentärer som kopplas till årsdagen av pandemin den 11 mars.

Det förekommer också uppgifter att forskare i Vetenskapsforum av personliga skäl tagit time out på grund av kritik från sina arbetsgivare.  En del misstänker att de inte fått sina forskningsanslag förlängda på grund av sitt aktiva deltagande i Vetenskapsforum. Anders Vahlne berättar om en epidemiolog som kritiserats av sin prefekt på Karolinska institutet och efter det flyttat tillbaka till sitt hemland. Många vill vara anonyma då de anser sig riskera ännu mer påhopp.

När svenska medier samtidigt ofta väljer bort Vetenskapsforum till förmån för myndighetsinformation blir resultatet en större likriktning i medieutbudet. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke reagerar också mot hur de kritiska forskarna blivit behandlade i Vetenskapsradion.

– Det är i högsta grad legitimt att i ett forum på Facebook eller i vilket forum som helst diskutera och ifrågasätta den svenska strategin. Det är en lika väsentlig som självklar del av yttrandefriheten att man både strikt sakligt eller i mer svepande ordalag får ge uttryck för sina åsikter och värderingar. Visserligen tar inte Vetenskapsradion uttryckligen ställning för eller emot Facebookgruppen, men genom valet av intervjupersoner framställs gruppens verksamhet som subversiv. Det gagnar verkligen inte smittbekämpningen.”

Vetenskapsforums presschef Fredrik Ydhag konstaterar att statsradion hjälpt staten genom att misstänkliggöra dem som är kritiska mot den svenska pandemibekämpningen och staten betalar tillbaka genom FHM:s retweet som hjälper SR att få fler lyssnare på reportaget. 

LÄS OCKSÅ: Kritikerna som ifrågasatte svenska strategin: ”Medierna blev megafon åt FHM”

Hot mot forskarna

Vetenskapsforums informatör Fredrik Ydhag har på Dagens Medias fråga sammanställt exempel på hot via mejl, telefonsamtal eller samtal till arbetsgivare:

 

”Hämnd. Tor och Oden vet var du bor och kommer att straffa dig för att du skändar Sverige.” 

 

”Du är en skam för läkarkåren och forskarkåren.”

 

”Att håna en tjänsteman gör mig hård och cool, jag kanske saknar hjärna men jag är en pistol.”

 

”Du ska verkligen tänka på hur ditt agerande kommer att påverka din karriär.”

 

”Sådana som dig bör SÄPO ha koll på.”

 

”Du borde inte få arbeta för en statlig organisation, du är en akademikerhora. Vi vet var du bor.”

 

”Du borde inte få forskningsfinansiering.”

 

”Du är en landsförrädare och sådana som du borde inte få leva.”

 

”Du arbetar för Kina och Ryssland för att förstöra Sverige. Om Sverige är så uselt, åk hem då istället, men då får du väl inte lika mycket pengar.”

 

”Vet du vad du är - en landsförrädare, illojal mot vår regering och Sverige.”

 

Flera har kontaktat medlemmars arbetsgivare för att höra om deras kritik accepteras av universitetet. Man har kontaktat medlemmars kollegor på deras arbetsplatser och undrat om kollegorna verkligen ”kan stödja” den och den personen.

 

Jan Scherman

Diversearbetare inom media

Leif Holmkvist

reporter

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News