Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Radio/podd

Leif Holmkvist: Inför valet har vi inget val än att lita på public service

Publicerad: 10 augusti 2022, 06:58

Public service har ingen aning om vart deras reportrar står politiskt, skriver Leif Holmkvist i en kommentar.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

KOMMENTAR. Vad tycker reportern om Nooshi? Eller Jimmie? Ställningstaganden i poddar eller sociala medier ska medföra karantän. Men om det tillämpas vet vi inte – public serviceledningen har ingen aning.


Ämnen i artikeln:

SVTSRSveriges RadioRadioToppnyheter förmiddagValet 2022

Alla seriösa medieföretag försöker undvika jäv som kan rasera trovärdigheten.

Om politikreportern bor granne med oppositionsrådet och umgås familjevis sprider det sig snabbt på sociala medier. Det ser den politiska majoriteten till. Trovärdigheten skadas, för det är inte hur det är, utan hur det synes vara som då räknas.

Känsligheten är stor hos mediecheferna. DN saknar skriven policy, men hade nyligen långa diskussioner om en nyanställd som för sju år sedan varit aktiv i en vänsterorganisation. Det ansågs preskriberat.

Bara hos ledarskribenter anses aktivitet i ett politiskt parti meriterande. Annat var det förr på GP, då kommunreportern satt i fullmäktige och refererade sig själv i tidningen dagen därpå.

Varken DN eller GP behöver vara opartiska, men kraven på opartiskhet i public service är inskrivna i tillstånden. Statens bolag har ett särskilt ansvar på grund av sin stora genomslagskraft. Under ett valår är restriktionerna extra stränga.

LÄS OCKSÅ: Så bevakas SVT:s medarbetare av stränga regelverket 

De undersökningar av vetenskapligt värde av journalisters politiska preferenser, utförda av professor Kent Asp i Göteborg, är mer än tio år gamla. De visade att journalisterna lutade åt vänster, men att mediecheferna som bestämmer snarare lutade åt höger. En mindre uppföljning 2019 baserades bara på 213 slumpvis utvalda medlemmar i SJF:s register. Den visade en stark överrepresentation för V och MP och motsvarande underrepresentation för SD och M.

SOM-undersökningarna visar att förtroendet för medier i allmänhet och public service i synnerhet sjunker ju längre ut till höger på skalan de tillfrågade står.

Att tycka står ju alla fritt och behöver nödvändigtvis inte påverka hantverket. Värre är det med partipolitisk aktivitet i form av förtroendeuppdrag, medlemskap eller offentliga ställningstaganden.

Därför har public service-bolagen utförliga policyanvisningar. Politiskt engagemang för SR-anställda avhandlas på sidan 83 i den 190 sidor långa public service-handboken:

”Medarbetare som är partipolitiskt aktiva ska därför inte arbeta direkt med publicistiskt innehåll eller ha arbetsuppgifter där de kan påverka programinnehållet. Om du tänker engagera dig i ett politiskt parti måste du i förväg meddela din chef om detta. Din chef bedömer då hur det påverkar dina arbetsuppgifter eller ditt anställningsavtal med Sveriges Radio.

När du i samband med dina arbetsuppgifter uppfattas som representant för Sveriges Radio får du inte bära kläder med politiskt budskap, symboler eller andra budskap som kan påverka trovärdigheten för företaget eller dina arbetsuppgifter.

LÄS OCKSÅ: SVT anmäls för inslag som ”andas rysk propaganda” 

Utöver de regler och riktlinjer som alltid gäller antar Sveriges Radio under valår särskilda interna riktlinjer som träder i kraft sex månader före valdagen. De riktlinjerna handlar bland annat om sådana situationer där en medarbetare uttalat sig för eller emot ett politiskt parti eller offentligt tagit ställning i en valfråga.”

Demonstrationer betraktas i regelboken som ett offentligt ställningstagande: 

”Om du vill demonstrera bör du alltid i förväg informera din chef så att ni kan diskutera vilka konsekvenser ditt deltagande i demonstrationen kan få för trovärdigheten och dina möjligheter att utföra ditt jobb.”

Regelverket ”Medarbetarpolicy för SVT” ställer något mindre precisa krav:

”Principen är att man ska undvika att i programverksamheten behandla eller bevaka något som man offentligt tagit ställning för eller emot.”

Men ansvaret att bedöma partiskheten och anmäla sig själv läggs på den enskilde medarbetaren:

”… man ska informera sin chef om man fått en arbetsuppgift som rör någon fråga där man tagit ställning offentligt eller om man av andra skäl skulle kunna misstänkas vara partisk på ett sätt som skulle kunna skada SVT:s eller ens egen trovärdighet. Detta gäller också om medarbetaren har förtroendeuppdrag, ekonomiska eller andra intressen i någon specifik fråga eller verksamhet.”

LÄS OCKSÅ: Jan Scherman om SR-krisen: ”Vittnar om ett självskadebeteende”

Med en månad kvar till valet borde regelverket ha satt ett antal av public service 5 000 anställda i någon form av karantän. Dagens Media frågade därför SR och SVT hur många det rör sig om?

Svaret från båda blev: ”Ingen aning”.

”Det är ett chefsansvar att avgöra vad medarbetare arbetar med och SVT för ingen central dokumentation över det. Redaktionschefer, redaktioner och den enskilda journalisten behöver alltid fundera över om en journalist inte ska bevaka ett ämne på grund av jäv/intressekonflikt”, sade SVT.

Och SR mejlade: 

”Eftersom vi inte registrerar våra anställdas politiska åsikter eller till exempel medlemskap i olika organisationer så finns det heller ingen sådan lista. Skulle det finnas något som gör det aktuellt med någon typ av bevakningsbegränsning i en fråga så hanteras det i dialog av respektive utgivare oavsett valrörelse eller inte.”

Kan vi då lita på public service när det blir val?

Vi har inget val.

Leif Holmkvist

reporter

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev