Bauer Media ryter ifrån mot public service

Bauer Media vill att public service uppdrag smalnas av och förtydligas. "Förhoppningsvis rannsakar de sig själva och funderar över hur de använder sina medel", säger vd Staffan Rosell.

Debatten kring hur public service-bolagen SVT, SR och UR bör agera i det nya medielandskapet har varit het under de senaste åren.

Bauer Media, Sveriges största fristående radiobolag, släpper idag en rapport där man presenterar sina argument till ett “smalare och vassare” public service.

Enligt Bauer är det djupt problematiskt att public service konkurrerar med andra medier genom populärast och bredast möjliga utbud, exempelvis genom att spela samma och lika mycket internationell hitmusik som de kommersiella radiokanalerna. Speciellt på en mediemarknad där situationen för kommersiella medieföretag på de flesta håll i landet är kritisk, då intäkterna faller och bolagen tvingas till nedskärningar.

— Vi känner att det har saknats en samlad bild av hur vi på Bauer - och många andra mediebolag för den delen - ser på problematiken med public service agerande. När public service använder sina gigantiska budgetar till att producera sådant innehåll som de kommersiella medierna försöker livnära sig på skapar den en snedvriden konkurrenssituation, säger Staffan Rosell, vd på Bauer Media, till Dagens Media.

Bauer Media anser att public service-bolagen bör smalna av sitt innehåll till att fokusera på sådant som är närmare förknippat med just public service, såsom nyheter, samhällsdebatt, kultur och minoritetsspråk.

— I en tuff bransch som är under omvandling har vi samtidigt en offentlig finansierad mediesfär som idag använder nära på 8 miljarder kronor (varje år betalas i Sverige 7,7 miljarder kronor av offentliga medel till public service, reds. anm.) till att i allt för stor utsträckning göra samma sak som de kommersiella medieföretagen gör och har som affärsverksamhet, säger Staffan Rosell.

— Det som händer i Danmark just nu, där public service ska bli 20 procent mindre, handlar egentligen om en modernisering och anpassning av public service till en värld där det idag finns hundratals andra bolag som kan göra i princip samma sak. Det fanns inte när public service-bolagen grundades. Nu kan public service uppdrag bli lite snävare, speciellt på underhållningsområdet, fortsätter han.

Staffan Rosell tror att det krävs tydligare direktiv från politikerna för att vända den enligt Bauer problematiska utvecklingen.

— Det är viktigt att de direktiven är konstruktiva och pekar på vad som är public service huvudsyfte och kärnverksamhet på ett tydligare vis. Jag tycker också att det krävs en större transparens från public service-bolagen där man som vilken myndighet som helst redovisar för medborgarna vad man gör med pengarna. Någon typ av löpande granskning borde komma på plats, till exempel från Granskningsnämnden, där man tittar på hur public service iakttar den försiktighet som man bör när man med offentliga medel faktiskt påverkar kommersiella företags möjligheter att utvecklas.

Varför gör ni det här just nu?

— Det händer hela tiden saker kring public service-bolagen, men det är bra tajming för oss just nu då public service-utredningen i somras lämnade sitt förslag till regeringen. Vi pratar gärna om det medan det är aktuellt.

Hur tror du att public service-bolagen kommer ta emot det här?

— Jag tror nog att de är hyfsat medvetna om vad vi tycker. Men förhoppningsvis tar de till sig det här som ett inlägg i debatten, rannsakar sig själva och funderar över hur de använder sina medel, och över vad public service ska stå för i framtiden.

Claes Bertilson, presschef på SR, skriver i ett mejl till Dagens Media:

"Vi har kollat på rapporten som innehåller väl kända ståndpunkter från Bauer. Det är förstås också ett inspel till public service-kommittén. Vi kommer själva svara dem inom kort så vi har ingen kommentar till Bauers rapport idag".

Amanda Törner

Reporter

Publicerad 2018-10-11 05.59Uppdaterad 2018-10-12 06.56

Ämnen i artikeln: