Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

PR

Skånepolisen: "Riktigt dålig kvalitet på en del journalisters arbete"

Publicerad: 26 September 2013, 09:01
Uppdaterad: 6 December 2015, 13:33

Han har fått massiv kritik för sina svängningar i skandalen kring Skånepolisens register över romer. För Dagens Media ger Skånepolisens informationschef Lars Förstell sin syn på saken.


Ämnen i artikeln:

ExpressenDagens NyheterAftonbladet

Det var under natten mellan söndagen och måndagen som Dagens Nyheter först publicerade uppgifterna om att Skånepolisen har ett olagligt register över romer.

En story som redan kallats för decenniets avslöjande.

För Skånepolisens informationschef Lars Förstell började det hela vid halv tio-tiden i söndags kväll, då en reporter på Expressen ringde och – för första gången av många – frågade om polisen har ett olagligt register över romer.

– Min spontana känsla då var att det inte kunde vara möjligt. Men jag bad att få återkomma, säger Lars Förstell till Dagens Media.

Efter att ha ringt till andra personer inom polismyndigheten i Skåne ringde Lars Förstell tillbaka till Expressen-reportern.

– Det var då jag sa att vi över huvud taget inte har några register som anger etnicitet.

Klockan 01:20 samma natt ringde Lars Förstells telefon återigen. Den här gången var det en reporter på Aftonbladet som ställde samma fråga.

Dagens Nyheter hade då hunnit publicera sitt avslöjande, utan att Skånepolisen fått kommentera uppgifterna.

– Jag vidhöll min inställning om att vi inte har något olagligt register.

Resten är, som man säger, historia.

Innan måndagens slut hade Lars Förstell både hunnit bekräfta och återigen dementera att det fanns ett register över romer. Istället blev det slutliga beskedet till medierna att det rörde sig om en "analysfil".

Sedan dess har Lars Förstell fått massiv kritik för sitt sätt att hantera mediernas frågor. Men själv tycker han inte att han gjort något fel.

– Frågan som är ställd är "har polisen ett olagligt register över romer" och det hävdar jag fortfarande att vi inte har. Jag svarade på frågan som den är ställd. Men självklart kan jag förstå att det låter som en hårklyveri, säger han och fortsätter:

– Personer i våra register är inte med för att de är romer, kosovoalbaner eller homosexuella. De är med för att de kan ha viktig information att komma med. Men det betyder inte att de är misstänkta.

Fast barn sitter väl inte särskilt ofta på viktig information?

– De kan vara en viktig komponent i sammanhanget men visst borde vi ha övervägt det mer noggrant och det tittar vi på just nu. Men att det aldrig ska förekomma barn eller avlidna i den här typen av uppgiftssamlingar kommer vi aldrig att kunna säga.

Dilemmat, hävdar Lars Förstell, är att han och polisen fortfarande inte till 100 procent vet exakt vad DN har för uppgifter.

– Det tog oss ett långt tag att förstå vad de egentligen syftade på eftersom att det här är ett hemligt material som väldigt få av sekretesskäl över huvud taget ska känna till. Därför är jag inte ett dugg bekymrad av att jag inte kände till analysfilen från början.

Lars Förstell hävdar återigen att det inte finns något register över romer. Frågan är för konkret ställd, menar han.

– Vi har inga register över vare sig romer eller andra grupperingar. De register vi har består av regelrätta personuppgifter och inte ens i den här uppgiftssamlingen finns det någon markering om etnicitet. Det är bara namn. I den meningen finns det inget olagligt register över romer och så känner vi fortfarande, men vi kommer inte ur den diskussionen.

Lars Förstell menar att det polisen brustit i är gallringen.

– Återigen, det är ordklvyeri. Men i någon mening skulle man kunna säga att det som är olagligt är att vi inte uppfyllt kraven på gallring och vi konstaterar att uppgiftssamlingen är onödigt stor och att vi inte varit tillräckligt kritiska när vi lagt in uppgifter. Om det i sig innebär att uppgiftssamlingen är olaglig är inte upp till oss att avgöra.

En pr-byrå hade gett er rådet att först ta reda på all fakta och sedan lägga korten på bordet, men du menar att DN hindrade er från att göra detta?

– Att vi inte fick ta del av deras underlag var absolut en komplikation. Hade vi haft en kontakt inför publiceringen hade vi sannolikt kunnat medverka till att vissa av påståendena blev mer nyanserade. Med mer kunskap hade vi kunnat identifiera vilket underlag det gällde och hade då kunnat svara annorlunda på frågorna. Det hade gett oss en möjlighet att vara förberedda, säger Lars Försstel och fortsätter:

– Det är ju faktiskt ganska speciellt att Dagens Nyheter valde att inte alls låta oss få kommentera uppgifterna innan publiceringen.

Håller du med om att det här är ett pr-haveri?

– Nej för vi ägnar oss inte åt pr, men det finns en förväntan på att ringer man polisen så får man svar. Jag hade ju kunnat göra det bekvämt för mig på söndagkvällen och sagt att jag inte ville kommentera frågorna men det hade varit sämre tror jag, säger Lars Förstell och fortsätter:

– Det tråkiga i sammanhanget är att medierna vill ha svaret "ja" eller "nej". Man vill inte ha ett resonemang.

Är du kritisk till hur medierna agerat?

– Det är väldigt viktigt att polisen och andra offentliga myndigheter blir granskade så det välkomnar vi. Det som kan bekymra mig lite är att medier låter sig vilseledas av andra redaktioner. Man tar en redaktions uppgifter för sanna och använder det som utgångspunkt för det man själv berätta för sina egna läsare. Här tycker jag jag att man brister i både källkritiken och den egna kontrollfunktionen.

Samtidigt menar Lars Förstell att medierna flera gånger i det aktuella fallet har blandat ihop uppgifter och missförstått fakta.

Som exempel tar han artiklarna om att Länspolismästaren i Skåne inte var med på ett möte där Rikspolisstyrelsen (som förutom rikspolischefen och Säpo-chefen består av ledamöter från de politiska partierna) sammanträdde.

– Man har blandat ihop två möten och gjort detta till någon slags skandal, säger Lars Förstell och fortsätter:

– Det finns ingen kontroll på uppgifter och en okunskap som är nästan förbluffande. Jag tycker att det är en riktigt dålig kvalitet på en del av journalisternas arbete.

Skånepolisen har ju varit i blåsväder tidigare, hur påverkar det här bilden av er?

– Det är klart att den naggas i kanten och då är det viktigt att vi vidtar åtgärder och på alla sätt visar att vi trots allt kan förvalta ett förtroende. Det finns ingen som är alldeles felfri men man får förtroende för den som visar att man gör något åt de fel som upptäcks.

Dante Thomsen

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.