Medieutredningen får massiv kritik

2017-03-28 08:58  
Anette Novak, Alice Bah Kunhke, Medieutredningen. Foto:Janne Næss

Kritiken mot Medieutredningen är stor i remissvaren som inkommit till regeringen, skriver Journalisten.

I november överlämnades Medieutredningen till regeringen av medieutredaren Anette Novak, som bland annat innehåll ett förslag till "moderniserat mediestöd" som ska träda i kraft 2018.

Ett av huvuddragen i förslaget är att dagens presstöd i form av driftsstöd ersätts av ett produktionsstöd, som kan omfatta alla innehålls- och spridningssformer. Det innebär att stödet inte är begränsat till betalda tidningar, utan kan ges även till digitala medier, gratistidningar, nyhets- och bildbyråer.

Journalisten har gått igenom samtliga 69 remissvar som inkommit till Medieutredningen, och där framgår en massiv kritik.

Stor enighet finns om behovet av en förändrad mediepolitik och ett förändrat presstöd, och merparten välkomnar också förslaget att det nya mediestödet, som ska ersätta presstödet, blir teknik- och plattformsoberoende.

Den starkaste kritiken riktas mot upplägget för mediestödet, som man menar är otydligt och innebär att medieföretagen på förhand inte vet hur mycket pengar de får.

"Det går inte att planera en verksamhet utifrån dessa premisser", skriver Skånska Dagbladet i sitt remissvar.

Bland remissinstanserna som kritiserar denna oförutsägbarhet i det förslagna mediestödet finns enligt Journalisten ETC förlag, Ekonomistyrningsverket, Gota Media, Mittmedia, Myndigheten för press, radio och TV, Nya Wermlands-Tidningen, Pressgruppen, Statskontoret, Advokatsamfundet och Sveriges Fådagarstidningar.

Tidningsutgivarna går ännu längre och beskriver systemet som ett potentiellt ingrepp i yttrandefriheten, medan Pressgruppen, som representerar nio andratidningar i Sverige, menar att det tveksamt om det går att upprätthålla utgivningen av tidningarna om förslaget genomförs.

Även förslaget som gäller mediernas innehåll, som säger att mediestöd endast kunna ges till allmänna nyhetsmedier med demokratisk värdegrund och som präglas av "principen om alla människors lika värde" upprör remissförfattarna, enligt Journalisten.

Bland annat Mittmedia anser att kravet inte är förenligt med en vidsträckt yttrande- och tryckfrihet.

Redan i novmeber gick yttrandefrihetsexperten Nils Funcke ut i en debattartikel i Expressen och kritiserade förslaget:

"Staten får inte med negativa åtgärder motverka någon som vill eller ger ut exempelvis en skrift eller webbtidning på grund av dess innehåll. Även en selektiv riktad positiv åtgärd får de facto en negativ effekt för någon annan".

Amanda Törner

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

Åsikter & debatt