Medier
Svår situation för journalister i Zimbabwe
Publicerad: 4 augusti 2020, 09:45
Utvecklingen i Zimbabwe gör att Erik Halkjaer, ordförande på svenska Reportrar utan gränser, nu kräver att det internationella samfundet agerar. Foto: Melker Dahlstrand
Frihetsberövandet av journalisten Hopewell Chin'ono har satt ljuset på pressfriheten i Zimbabwe. ”Mycket talar tyvärr för att fler journalister kommer att gripas”, säger Reportrar utan gränsers Erik Halkjaer.
Ämnen i artikeln:
Reportrar utan gränserDet var den 20 juli som den undersökande journalisten Hopewell Chin'ono greps i sitt hem i Harare i Zimbabwe. Chin'ono arbetar med granskande journalistik och har bland annat avslöjat korruption i landet, vilket fått stora politiska konsekvenser.
– Gripandet är en ytterst tråkig händelse, men tyvärr inte särskilt överraskande. Zimbabwe är det afrikanska land söder om Sahara som har infört de mest restriktiva och tuffa undantagslagarna under coronapandemin, säger Erik Halkjaer, ordförande på svenska Reportrar utan gränser, till Dagens Media.
Sedan i mars, efter att pandemin tog fart, har ett tiotal journalister gripits i Zimbabwe, enligt Reportrar utan gränser. Gripandena har satt ljuset på pressfriheten i landet, vilket bland annat Sveriges Radio rapporterat om.
– Situationen för journalister i Zimbabwe är tuff, i närheten av hur det var under Robert Mugabes tid. De nya lagarna gör det möjligt att fängsla journalister i upp till tjugo år för spridning av så kallade ”falska nyheter”.
På 2020 års pressfrihetsindex hamnar Zimbabwe på plats 126 av 180.
– Det är en något bättre placering än under Mugabes år, men det är små skillnader. Det som sker nu visar med all tydlighet att Zimbabwe har en låg väg att gå för att lämna diktatorperioden bakom sig. Sedan ett drygt år tillbaka har situationen också kraftigt försämrats. Tyvärr är landet ett sorgligt exempel på vad som kan ske i skuggan av pandemin, nämligen att makthavare tar chansen att på olika sätt säkra sin ställning och begränsa kritik.
Nu krävs att det internationella samfundet agerar, enligt Erik Halkjaer.
– I det här fallet handlar det om Afrikanska unionen och Afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter. Att de får stöd utifrån för att hantera de här frågorna. Det kan exempelvis vara från biståndsgivare, handelspartners, FN eller EU. Vi kan inte lämna de här journalisterna, oppositionella och människorättsaktivisterna i sticket.
Om inte omvärlden reagerar väntar en dyster utveckling, tror Erik Halkjaer.
– Mycket talar tyvärr för att fler journalister kommer att gripas enbart för att de fortsätter att göra sitt jobb.