Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medier

Mediernas tio missar – från låg spridningsrisk till Emanuel Karlstens succé

Publicerad: 16 februari 2021, 12:00

Leif Holmkvist och Jan Scherman ställer sig en rad frågor efter ett år med pandemin som krävt över 10 000 dödsfall i Sverige.

Dagens Medias Jan Scherman och Leif Holmkvist listar tio missar som de anser att medierna har gjort i bevakningen av myndigheternas coronahantering. Allt började redan när Sverige fick sitt första corona-fall den 31 januari.


Ämnen i artikeln:

coronavirusetFolkhälsomyndighetenJan Scherman

Varför missbedömdes risken för en pandemi så grovt? Varför uteblev tester och smittspårning under mars månad? Vad hände med vårens pandemilag? Och vad gjorde medierna i allt detta? Det är några av de frågor som Jan Scherman och Leif Holmkvist ställer sig efter ett år med pandemin som krävt över 10 000 dödsfall i Sverige.

1. Risken för pandemi tonades ner 

När Sverige fick sitt första corona-fall den 31 januari konstaterade FHM ”att enstaka fall inte är samma sak som att vi har en smittspridning i Sverige. Den risken bedömer vi för närvarande som mycket låg.” Johan Carlson på FHM konstaterade flera gånger att det inte var frågan om en pandemi. 11 mars deklarerade WHO att covid-19 är pandemi. Redan i början av februari fick myndigheten påstötningar från flera virologer som varnade för pandemi. Varför gick medierna unisont i FHM:s fotspår?

LÄS OCKSÅ: Svidande kritik i tio år gammal rapport – vad har medierna lärt sig?  

2. Uteblivna tester och alla skyller på varandra

Under mars gjordes inga större ansträngningar för att testa och smittspåra. Masstester dömdes ut som ”meningslösa”, eftersom ”vi redan hade en samhällspridning”. Förfarandet gick helt på tvärs med WHO:s rekommendation att ”testa, testa och testa”. Var befann sig medierna i granskningen av ansvarsfördelningen mellan FHM, regeringen och regionerna som alla började skylla på varandra?

3. Pandemilagen användes inte

I april stiftade regeringen en pandemilag för att kunna genomföra skärpta åtgärder mot smittspridningen. Lagen kom aldrig att användas, och löpte ut 30 juni. Först i december klev Lena Hallengren fram och krävde en ny lag. Varför reagerade medierna först då?

LÄS OCKSÅ: FHM-chefens hyllning: ”Det är tack vare medierna som vi nått våra mål” 

4. Oklarheter om var de största riskerna finns

Smittan sprids först i invandrartäta områden, hävdade Anders Tegnell och fick kritik. Sedan påstod han att hemmen var en smitthärd. Efter semestrarna då folk började återvända till jobbet blev arbetsplatserna den nya corona-faran. Likaså krogen, gymmet, skolan, bussar, tåg, T-bana. Oklarheterna har hopat sig om var de största riskerna finns. Varför kunde inte medierna bidra till större klarhet?

5. Forskare granskar munskyddsfrågan – inte medierna

Var finns FHM:s bevis för att munskydd inte är effektivt mot smittspridning? Var finns bevisen för att handtvätt är ett effektivt skydd mot corona? Det är forskare som granskar och kritiserar FHM:s inställning i munskyddsfrågan, inte medierna.

6. Sveriges unika modell glömdes bort

Hur gick det till när Sveriges unika modell för coronabekämpning utformades? Idén om flockimmunitet gömdes undan så fort den blev synlig i mejlväxling mellan höga chefer och rådgivare inom FHM. 

Är frågan inte intressant för medierna längre, ens när regeringen skriver om historien på sin hemsida?

LÄS OCKSÅ: Växande kritik mot FHM:s agerande i sociala medier: ”Häpnadsväckande”

7. Sen granskning av dödsfall inom äldrevården

Enskilda anhöriga och läkare slog larm om dödsfallen inom äldrevården och hur människor plötsligt dömts till palliativ vård. Först när de enskilda larmen gått har grävandet och granskningarna satt igång. Varför kom en bredare granskning i medierna igång först efter att Coronakommissionen lämnat sin första delrapport?

8. FHM fick oemotsagd tona ner risken för en andra våg

Hur kunde fara blåsas över under sommaren? FHM fick oemotsagd slå fast att det inte blir någon andra våg i Sverige, möjligtvis smärre regionala utbrott. Varför granskades inte denna missbedömning?

LÄS OCKSÅ: Jan Scherman: Svenskt rekord i direktsändningar – vad gör det med journalistiken? 

9. Varför granskades inte isoleringen av de äldre under sommaren?

Regeringen hävdar att strategin var en framgång eftersom spridningen gick ner i juni. Varför granskade inte medierna att alla 70+ hölls isolerade ända till hösten? När restriktionerna äntligen lättades slog en andra våg, som redan drabbat andra länder, till med full kraft också mot Sverige.

10. En enskild bloggare utklassade Sveriges nyhetsredaktioner

Hur kan det komma sig att en enskild bloggare som Emanuel Karlsten, utan särskilda expertkunskaper, utklassar Sveriges alla medieredaktioner, med sina vetenskapsreportrar, och avslöjar FHM:s mörkningsförsök och regeringens historierevisionism?

LÄS OCKSÅ: Kritikerna som ifrågasatte svenska strategin: ”Medierna blev megafon åt FHM”

FOTNOT: Ovanstående är en generell kritik av medierna som format den övergripande bilden hos allmänheten. Vi är välmedvetna om att enskilda medier gjort lovvärda försök att granska den svenska linjen.

Jan Scherman

Diversearbetare inom media

Leif Holmkvist

reporter

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.