Folkbildning i fokus – så vill Tidöpartierna utreda public service

Public servicekommittén ska slå fast villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst fram till den 1 januari 2034 och förväntas kunna bedöma medieutvecklingen tio år framåt.

Det är också stora pengar som ska tas från svenska folket via skattsedeln. Under nästa åttaåriga tillståndsperiod som inleds 2026 får de tre public servicebolagen 78,4 miljarder kronor om den årliga automatiska uppräkningen med två procent bibehålls. Ungefär som fjolårets försvarsbudget.

Här är huvuduppgifterna för den parlamentariska kommitté som den 30 april nästa år ska lämna sitt förslag:

Kommittén ska:

• föreslå en ändamålsenlig reglering av public service-uppdraget,

• föreslå hur innehållsuppdraget för public service ska utformas under nästa tillståndsperiod, med fokus på folkbildning och journalistik för hela landet,

• analysera public service-företagens påverkan på mediemarknaden och vid behov lämna förslag på hur samverkan med kommersiella aktörer kan utvecklas, i syfte att förbättra förutsättningarna för kvalitativ regional och lokal nyhets- och samhällsjournalistik,

• analysera redovisningen och uppföljningen av public service och vid behov lämna förslag på hur den kan utvecklas och göras mer transparent.

LÄS OCKSÅ: Kulturministern om direktiven: ”Utgångspunkten är ett starkt och oberoende public service”

Inför direktiven har partierna i regeringsunderlaget intagit skilda ståndpunkter i den mediepolitiska debatten. De kan, starkt förenklat, sammanfattas så här:

Sverigedemokraterna vill slå ihop bolagen och ha en starkare kontroll och granskning av innehållet.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill se ett ”smalare och vassare” public service.

Liberalerna vill bibehålla dagens budget och bolag och vill ge bolagen ett ökat oberoende.

Oppositionen vill sammanfattningsvis värna public service budget och tillförsäkra bolagen långsiktig finansiering.

Tidöavtalet är långt ifrån glasklart om framtidens public service:

”Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas. Public servicemediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen. Detta ska vara inriktningen inför den kommande tillståndsperioden 2026–2033.”

Politikerna får inte lägga sig i direkt programrelaterade frågor, däremot inriktningen på programverksamheten. Tidöpartierna har fått in följande skrivning i direktiven:

”En viktig faktor för en levande mediemarknad är att public services innehållsmässiga tyngdpunkt ligger där det råder brist på kommersiella alternativ. Bredare produktion, som underhållning och större sportevenemang, kan som regel levereras av kommersiella aktörer. Det kan dock finnas skäl att vissa sådana produktioner alltjämt tillhandahålls av public service.”

På DN Debatt utvecklar i dag fyra företrädare för Tidöpartierna med kulturminister Parisa Liljestrand i spetsen frågan:

”Det finns hos medborgarna en befogad förväntan om att radio och tv i allmänhetens tjänst ska fokusera på det som den kommersiella mediemarknaden inte erbjuder. I direktiven till utredningen väljer vi därför att betona det övergripande målet med folkbildande ambitioner samt public service-verksamhetens uppgift att leverera journalistik för hela landet, i enlighet med det speglingsuppdrag som finns och som utredningen också får i uppdrag att se över i sin helhet. Detta gäller både vad det inneburit för programverksamheten och hur uppdraget ska vara utformat framgent.”

SD har inte fått igenom kraven på en sammanslagning av bolagen. Det torde glädja Sveriges Radio, men förarga ledningen på SVT, som länge stört sig på bristen på samarbete mellan bolagen. 

I stället skriver de fyra Tidöföreträdarna:

”Skattepengarna måste användas i enlighet med de villkor som satts upp och dessutom på ett resurseffektivt sätt. Detta tror vi kan utvecklas ytterligare inom ramen för den befintliga organisationsstrukturen och bidra till att förtroendet för verksamheten stärks.”

Pandemin och kriget i Ukraina har påverkat inriktningen av direktiven. Så här skriver Tidöpartierna:

”Beredskaps- och säkerhetsfrågorna kommer att vara ständigt närvarande i utredningens arbete.”

Vem som ska utses till ordförande för kommittén väntas bli offentligt tidigast i morgon.