Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Medier

"Jag vill inte glänsa privat – känns inte sunt"

Publicerad: 12 November 2017, 09:00
Uppdaterad: 13 November 2017, 12:04

HELGLÄSNING. Han har vunnit fler än tio olika journalistpriser. Efter arbetet med SVT-dokumentären "Fallet Kevin" har Dan Josefsson nu chans att plocka hem Stora journalistpriset för tredje gången – och han har blandade känslor inför priset.


Ämnen i artikeln:

Stora JournalistprisetSVT

Han är kanske mest känd för sitt arbete med fallet Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, som erkände 33 mord, dömdes för åtta utav dem – och senare ändrade sin historia. För sin granskning tilldelades Dan Josefsson Stora Journalistpriset. 

För två år sedan inledde han arbetet med Dokument inifrån-serien om mordet på Kevin i Arvika. Efter att "Fallet Kevin" sändes i SVT under våren har Polisen beslutat att inleda en ny undersökning mot vem som kan ha mördat fyraårige Kevin 1998.

I veckan stod det klart att Dan Josefsson nu kan kamma hem Stora journalistpriset, igen, i kategorin Årets avslöjande.

– Jag har alltid haft blandade känslor inför Stora journalistpriset, men man blir alltid glad när folk uppskattar ens arbete. Jag är glad och det känns bra att ha blivit nominerad, säger han till Dagens Media.

I november 2000 ringde Bonnier upp Dan Josefsson och förklarade att han var årets vinnare av Stora journalistpriset, för sin artikel "Aftonbladets förlorade heder".

Men han tackade bestämt nej. 

– Det är jättelängesen och det är väl knappt någon som minns det. Men det är ingenting jag någonsin har ångrat, jag hade goda skäl till att göra det och ingen hade någonsin gjort det tidigare sen priset grundades och ingen har gjort det efteråt heller.

Anledningen till att Dan Josefsson sa ”tack, men nej tack” till priset den gången bottnade i allmänhet i hur han menade att Bonnier, som delar ut priset, verkat för att begränsa tidningars distribution. I synnerhet handlade det också om tidningen ETC, där Dan Josefsson arbetade vid tillfället.

– Jag hade påtalat och skrivit om att det här var ett stort problem. Man premierade sina egna tidningar och då kändes det konstigt att först försöka hindra folk från att läsa och sen ge pris till en av artiklarna man försökt stoppa. Ska jag då stå där och le, vara glada, ta emot pengarna och sen vara arg igen? Jag kände mig inte förväntansfull och glad för att ha fått det och istället bestämde jag mig för att skita i det.

14 år senare var han återigen aktuell för priset. Då mottog Dan Josefsson, tillsammans med Jenny Küttim, pris i kategorin Årets avslöjande, för boken ”Mannen som slutade ljuga” och deras gemensamma tv-dokumentär ”Kvinnan bakom Thomas Quick”.

Den gången tackade han ja.

– Jag kände att det var så jävla självupptaget att förstöra glädjen för henne genom att göra ett egoistiskt sång- och dansarnummer om vad jag kände inför Bonnier när jag jobbade på ETC, säger han och fortsätter:

– Sen har saker och ting förändrats och i dagens läge känns det som att man ska vara glad för att det finns ”riktiga journalister” överhuvudtaget. Jag känner mig inte lika arg på Bonniers dominans på mediemarknaden i dag som jag gjorde då.

Med andra ord: om du får priset den 23 november, då blir det inte ett nej?

– Nej, då hade jag tackat nej till hela nomineringen och sagt att jag inte vill vara med. Men det hade varit drygt och arrogant mot resten av redaktionen.

Hur känns det att det är tredje gången?

– Det känns helt osannolikt. När jag började som journalist hade jag klart för mig att det fanns något som hette Stora journalistpriset för jag visste att Jan Guillou och Göran Skytte delade på det ett år.

– Jag träffade Skytte vid ett tillfälle och han satt och skröt om det där priset, och sa att ”en man ska ha det där diplomet på väggen hemma”. Jag skrattade åt det och tyckte det var helt absurt, men insåg att det verkligen är fint att få det här priset. Om någon då skulle ha sagt till mig att jag i dag skulle ha häng på att få det för tredje gången skulle jag inte tro det var sant.

Har du gjort en Skytte och hängt upp diplomen på väggen?

– Nej, det har jag faktiskt inte. Det är ett problem vad man ska göra med de där diplomen och priserna. Att ha dem hemma känns inte helt bra för mig, det är som att man privat vill glänsa med sina arbetsinsatser och det känns inte sunt. Att hänga dem på jobbet hade också blivit märkligt, ska mina kollegor imponeras av det här? De tycker väl bara att jag är en idiot då. Det har blivit att jag har lagt dem i en låda hemma och sen står två guldspadar som barnen leker med ibland.

"Gamla erkännanden försvinner ganska snabbt"

Sammanlagt har Dan Josefsson vunnit elva olika journalistiska priser, däribland Kristallen och Augustpriset, och trots prisregnet menar han att det finns all anledning att glädjas åt nya priser. 

– Jag tror att i alla kreativa branscher, antingen om man är journalist eller visar upp sig på andra sätt, finns det ett element av att man vill att folk ska tycka om det man gör. Har man gjort något man är stolt över så vill man ha erkännande. De gamla erkännandena försvinner ganska snabbt, du kan inte gå och gotta dig åt att du fick Stora journalistpriset för tio år sedan. PO Enquist går ju till Augustpriset var och vartannat år, trots att han blivit nominerad massor med gånger, stolt över att han kan vinna igen.

När nu Dan Josefsson i veckan nominerades till Stora journalistpriset för tredje gången är det med anledning av arbetet med SVT-dokumentären "Fallet Kevin", som han skapat tillsammans med Anna Nordbeck, Johannes Hallbom och Jakob Larsson. Ett arbete han menar, rent känslomässigt, drabbat honom hårdare än något annat.

– Jag har gråtit flera gånger när jag har jobbat med det här fallet och det har känts skrämmande och hemskt under vissa stunder. Det är sällan jag har så starka känslor när jag jobbar.

På vilket sätt var det ”skrämmande och hemskt”?

– Jag fick kontakt med familjen julen 2015 och hade lärt känna dem hyfsat väl när vi fick tag i förundersökningen och såg vad de faktiskt utsatts för. Jag har själv en son som är sju år och han är lika gammal som en av pojkarna var när det här hände, och jag insåg hur liten en sjuåring faktiskt är, säger han och fortsätter:

– Jag var tårögd i många passager när jag läste förundersökningsprotokollet och då ska vi inte snacka om hur det kändes när vi fick tag på videobanden. Det var många som grät under redigeringen, det var inte ett öga torrt.

I dokumentären syns hur de två pojkarna, som senare målades ut som Kevins mördare, polisförhörs. Något som polisen själva spelat in på videoband. 

Kritik från förhörsledaren

Till en början hade Dan Josefsson och teamet på Dokument inifrån svårt att veta hur man skulle presentera granskningen i tv.

– Jag funderade på olika grafiska lösningar och tänkte att skådespelare skulle läsa replikerna i förhören och vi skulle använda olika typer av dataanimeringar. Jag var fast besluten om att vi skulle ro i land det, men jag hade inga bra svar på hur det skulle lösas.

Vändpunkten kom i och med att redaktionen lyckades få tag på videobanden från polisförhören med de två pojkarna.

– Att det var ett stort journalistiskt avslöjande och ett scoop visste jag när jag hade läst förundersökningen. Att det också skulle bli ett väldigt speciellt tv-program, det visste jag när jag hade videobanden.

I efterhand har dokumentären anmälts till granskningsnämnden och dessutom har poliskommisarien och förundersökningsledaren Rolf Sandberg, som arbetade med att lösa mordet och själv medverkade i "Fallet Kevin, kritiserat programmet i en intervju med Expressen.

– Det här har fått otroliga proportioner. Jag har inget emot om det granskas och kritiseras om det är faktabaserat men det är inte vad SVT gjort. Jag trodde de var mer seriösa, sade han i maj till tidningen.

Dan Josefsson stöter ifrån sig kritiken från Rolfs Sandberg och menar att "allt som berättas i programmet är belagt".

– Vi har källor, oftast i form av polisens uppgifter och deras videoinspelningar, som visar att vi har på fötterna. Rolf Sandberg var inbjuden att prata med mig i alla svenska medier, men han ville inte. Och vi jobbade väldigt hårt för att han skulle ställa upp på en sista intervju i programmet.

"Det gör mig bekymrad"

Dan Josefsson har gjort en rad uppmärksammade granskningar och avslöjanden och är väl medveten om betydelsen av bra journalistik.  

– Vi måste hålla en forskarstandard för då blir det uppenbart vilken funktion vi fyller. Men om vi gör det enkelt för oss och bara ägnar oss åt opinionsmaterial, då finns det ingen stor poäng med att vi finns. Om det inte finns nya hårda fakta som kommer in och blir bränsle i debatten blir den till sist meningslös.

Finns det några utmärkande drag för en bra granskning?

– För mig är det mer intressant med avslöjande där det finns en principiell dimension. När man ser att det finns stora strukturfel och där det finns människor som har råkat väldigt illa ut. Journalistik ska också bli läst och sedd, annars kan man skriva en doktorsavhandling. Det handlar om hur man berättar en berättelse, om du ska nå fram till människor som ska förstå allvaret i ett problem är det ganska lyckat att visa upp en människa som faktiskt upplever det.

Dan Josefsson understryker vikten av public service.

– Det är klart att det kommer ut mer saker i dag i och med nya publiceringsmöjligheter och medborgarjournalistik, men de mer djuplodande granskningarna behövs. Just det här med hur staten använder sitt våldsmonopol – att hålla koll på hur poliser, åklagare och domstolsväsendet fungerar – är skitviktigt. Vi vet att de inte gör det själva, det krävs en journalist för det.

Vilka är konsekvenserna av bantade redaktioner?

– Möjligheten till grävande journalistik ute i landet är rimligen sämre i dag. Det är farligt, korruption är något som äter sig in och är extremt svårt att bli av med när det väl har fått fäste. Om vi då har stora delar av landet där kommuner och näringsliv kan jobba utan att det finns några journalister som håller koll på vad de gör – då ligger det nära till hands.

Besked om ett eventuellt tredje Stora journalistpris är bara två veckor bort. Och under tiden går "Fallet Kevin" vidare i och med att Polisen öppnat en ny undersökning. Dan Josefsson följer noggrant utvecklingen i Arvika, även om han i nuläget lagt fallet åt sidan.    

– Just nu är jag kvar på Dokument inifrån och håller på med annat jobb just nu som än så länge är hemligt.

Hur ska ni fira om ni vinner?

– Jag tror vi går ut och käkar något. Om vi vinner får vi ju 25 000 kronor var och det får man en rätt rejäl middag för.

Simon Nilsson

simon.nilsson@dagensmedia.se


Ämnen i artikeln:

Stora JournalistprisetSVT

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.