"Skatteverket bör se över sponsringsreglerna"

Den svenska lagstiftningen ser likadan ut för kultursponsring som för idrottssponsring. Privata företag har rätt att göra avdrag för sina sponsringsinvesteringar, så länge de kan visa en motprestation från den som mottagit pengarna.

Ändå har företagen betydligt svårare att få avdrag för sina kultursponsringsinsatser än för sina idrottssatsningar.

Anledningen är Skatteverkets syn på vad som definieras som en motprestation. Den skiljer sig en hel del från kultur- och näringslivets uppfattning, som innebär att en motprestation kan vara något annat än biljetter eller synlig exponering.

– Många företag vill samarbeta med kulturinstitutioner på grund av att det gynnar deras varumärke att associeras med dem. Varför kan inte associationsvärdet ses som en motprestation, löd en publikfråga till Skatteverkets förra generaldirektör Mats Sjöstrand, en av deltagarna i Kulturrådets paneldebatt

– Det ser jag inte hur man ska kunna göra. Varför ska det vara så svårt att synas med sitt märke även i kultursammanhang, blev svaret.

Samtidigt är regeringens uppfattning klar. Näringslivet uppmanas att hjälpa till att finansiera kulturen.

– Skatteverkets definition bör ses över. Om man är överens om att sponsring till kulturlivet är viktigt så funkar det inte att ha skatteregler som är huggna i sten, sade Eric Sjöström, chef för Kulturhuset i Stockholm.

Tomas Björklund, sponsorchef på Nordea, håller med och tycker framför allt att reglerna borde förenklas för de mindre företagens skull.

– En skylt med loggan är inte tillräckligt som motprestation vid sponsring, det kan snarare ses som ett köp av en annons, säger han till Dagensmedia.se.