Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Logga in


Digitalt presenteras av:

”Vikten av transparens är en lärdom jag tar med mig”

Publicerad: 13 April 2019, 06:00

Joakim Larsson kommer senast från uppdraget som kommunikationsrådgivare åt EU-kommissionären Cecilia Malmström.

Foto: John Söderberg

HELGLÄSNING. Joakim Larsson är namnet på Google Sveriges nya kommunikationschef. Med en bakgrund inom EU vill han göra Google mer öppet och transparent: ”En stor del av arbetet med EU:s handelspolitik gick ut på att få ut handelsförhandlingarna ur de mörka rummen.”


Ämnen i artikeln:

EUGoogleEuropeiska kommissionen

Efter att under lång tid ha befunnit sig i den politiska sfären och i de politiska korridorerna beslutade sig Joakim Larsson för ett byte. Sedan den fjärde mars har han tagit klivet in i Googles korridorer som kommunikationschef för Google Sverige. 

Rollen som kommunikationschef för Googles Sverigekontor innebär att tillsammans med kollegan Andrea Lewis Åkerman sköta kommunikationen i Sverige och Finland.

– Det är ett jäkligt kul bolag att jobba i, precis så dynamiskt och välkomnande som jag fått en bild av innan. Det finns en ambitiös kultur där folk är extremt kunniga och duktiga på det de gör, vilket jag som ny tycker är djupt imponerande och känner mig ödmjuk inför. Men det är också roligt att de är nyfikna på vad jag själv har gjort tidigare och vilka erfarenheter jag kommer med, säger Joakim Larsson till Dagens Media. 

Senast kommer Joakim Larsson från en tjänst som kommunikationsrådgivare åt den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström. Arbetet med frågor som gör kommunikationen vardaglig och konkret vill han även förankra i sitt arbete för Google. 

– Det känns som ett naturligt steg efter att ha befunnit mig i den politiska sfären en väldigt lång tid. EU-maskineriet är väldigt komplext. Det finns ofta en risk att det leder till ett reaktivt sätt att kommunicera, att man behöver förklara vad man inte gör istället för att kunna engagera och utbilda, vilket är mina främsta drivkrafter som kommunikatör, säger han, och fortsätter:

– Det jag tror kommer fungera inom Google är att påminna om allt Google möjliggör för folk i vardagen och att förankra det i kommunikationen. Allt från att hitta rätt när man kommer ut från tunnelbanan till konkret problemlösning i folks vardag. 

Flera av Googles kärnfrågor finns just nu högt på agendan. Bland annat debatten kring teknologins roll i samhället och dess nytta i vardagen, som enligt Joakim Larsson är ganska så högt ”uppskruvad”. 

– Jag tror att Google med 20 års erfarenhet av de här frågorna kan fylla en roll i den debatten. I Sverige är vi också väldigt engagerade i hur samhället måste ställa om inför digitaliseringen, att digitala färdigheter blir allt viktigare. En annan diskussion som i allra högsta grad pågår är den om artificiell intelligens, att den får större roll i våra liv. Även röststyrda assistenter, hur vi går från att använda skärmar till att vi kan vara mycket mer frisläppta från dem. Så det är den typen av frågor jag kommer jobba med att kommunicera. 

Googles knackiga relation till EU

Google och EU har, och har haft, en ganska komplicerad relation. Bland annat har EU-kommissionen dömt Google till miljardböter vid flera tillfällen de senaste åren, bland annat sommaren 2017, sommaren 2018 och senast i mars 2019

På senare tid har även en debatt blossat upp mellan EU och Google kring det omskrivna upphovsrättsdirektivet. Google har lobbat hårt mot upphovsdirektivet, bland annat genom medverkan i den allmänna kampanjen #SaveYourInternet

Joakim Larsson menar, från Googles sida, att under tiden direktivet gått igenom EU-maskineriet så har en viss förbättring skett. Men trots det ser han och Google en risk i att direktivet kommer skada den digitala sektorn, och framförallt de kreativa näringarna och de mindre aktörerna på marknaden.

– När vi diskuterar de här frågorna finns det all anledning att vara väldigt försiktig med de faktorer som ligger bakom internets framgångar. Allt ifrån möjligheten att länka, att bidra med material, att föra en öppen debatt, att dela med sig och att överlag hålla de spjällen öppna. Där menar vi att direktivet hamnar fel, säger han.

Han menar att det nu blir viktigt när direktivet ska implementeras i respektive medlemsland. Att det då är ytterst viktigt att det görs rätt, tydligt och på ett bra sätt. 

– I det arbetet vill Google gärna spela en roll i och med att vi sitter på mycket erfarenhet och kunskap och kan fungera som samtalspartner och bollplank, säger han, och fortsätter:

– Men det finns ingen som heller betvivlar att det är ärligt menat från de som har jobbat fram förslagen. Så i det fallet är det nog bara att fortsätta streta med den debatten. Och såklart hoppas att, från EU:s håll, se till den erfarenhet som finns inom techsektorn. 

Du har ju själv jobbat ganska länge för EU. Hur upplevde du den tiden? Hur var det att jobba i det maskineriet?

– I grund och botten gick jag faktiskt in i EU från en roll som journalist. Så i typisk journalistisk anda drevs jag av att förklara och bidra till en förståelse kring saker jag tycker att fler bör veta om och debattera. Så det var främst den drivkraften som tog mig till EU-kommissionen. När jag tog klivet över det staketet från journalist till kommunikatör tog jag med mig de drivkrafterna och implementerade det tänket i min nya roll. Hur kan jag få fler, i det fallet, att förstå EU-frågor, vad det är vi sysslar med i Bryssel, varför vi gör det, och hur EU-politiken påverkar folks vardag. 

Under 2011 och 2014 jobbade Joakim Larsson tillsammans med Cecilia Malmström, som under den tiden hade hand om EU:s ”Home affairs”, det vill säga migrations- och säkerhetspolitik. Hans uppdrag gick ut på att kommunicera kring de frågorna, som bland annat gällde kampen mot trafficking och hur polismyndigheter kan samarbeta över landsgränser. Under den mandatperioden blossade en het debatt upp kring hur migranter ska behandlas bättre, och hur EU:s medlemsländer ska ta sitt ansvar vad gäller att ta emot migranter. 

– Det här var början på en svår period kring migrationsdebatten inom EU. Vi hade under den kommissionärsperioden till exempel den fruktansvärda flyktingkatastrofen i Lampedusa år 2013, där hundratals migranter drunknade efter en båtolycka. Den händelsen ledde till mycket kommunikation om att EU:s medlemsländer måste ta ett betydligt större ansvar.

Cecilia Malmström bytte under sin andra mandatperiod mellan 2014 och 2018 portfölj och började arbeta med EU:s handelspolitik, ett område där EU-kommissionen har mycket egen makt.

– Vi kom in även i detta under en turbulent period när debattvågorna var extremt höga i flera EU-länder. I synnerhet när det gällde handelsförhandlingarna med Obama-administrationen i USA, det handelsavtal som hette TTIP, och även handelsavtalet CETA med Kanada. Det var hundratusentals ute och demonstrerade mot det här, många med vettiga och genomtänkta invändningar om att ”det här måste ni se till att få rätt i avtalen”. 

Enligt Joakim Larsson var det också mycket missförstånd i den vevan. Vilket ledde till en reaktiv diskussion och kommunikation, då missförstånden återuppväcktes titt som tätt. 

– Det spreds myter om vad de här handelsavtalen skulle innehålla. Så vi fick gå ut och förklara att ”nej, det är inte sant att vi kommer dränka européerna i klordoppad kyckling”, och ”hormonkött kommer inte att tillåtas”, och att det här inte kommer påverka lagstiftningen vad gäller till exempel mat. Det var en utmaning för oss, säger han, och fortsätter:

– Sedan skiftade allt det när Donald Trump kom till makten, eftersom han hade uttalat sig negativt om frihandel i allmänhet och flera avtal i synnerhet. Det gjorde att debatten i Europa förändrades eftersom få verkade vilja sitta i samma båt som USA i den här frågan. Många av de som tidigare varit svepande negativa mot handel i EU ändrade tonen. Vilket i sin tur innebar ett skifte i hur vi jobbade med vår kommunikation.

Kritiken gentemot en upplevd slutenhet kring Google

En uppfattning som finns och har funnits är att det finns en slutenhet kring Google, att man exempelvis hänvisar till blogginlägg och liknande i den externa kommunikationen. 

När Expressen under våren 2018 exempelvis rapporterade om att en antisemitisk lista med namn på svenska judar spridits genom Googles plattform riktade exempelvis Jan Scherman, fd vd för TV4 och affärsområdeschef på Aftonbladet TV, kraftig kritik mot företaget. 

”Detta världsomspännande företag har valt att köra maktens arrogans upphöjt till flera tusen. Google är oåtkomligt, stängt, nonchalant och uppbarligen bara intresserat av att tjäna pengar på allt man kan lägga ut på sina plattformar”, skrev Jan Scherman vid tidpunkten i ett öppet brev, som publicerades i Expressen

LÄS MER: Anna Wikland svarar på kritiken

Som nytillträdd kommunikationschef för Google, vad är din syn på transparens? 

– Först och främst ska man vara medveten om att Google globalt har runt 100 000 anställda och har ett väldigt brett uppdrag, allt från att arbeta och utveckla sökmotorn, beama internet över öknar med luftballonger, tillhandahålla Youtube, utveckla maskininlärning för att översätta språk, svara på folks vardagliga frågor och så. Den roll vi spelar i folks vardag innebär att vi får ta emot en herrans massa frågor. Då tror jag att det är en naturlig följd, att om vi får samma fråga i 50 länder samtidigt så finns det ett värde i att systematisera kommunikationen. Det gäller att hitta sätt att nå ut till många samtidigt kring vår syn på saker och ting. 

Joakim Larsson fortsätter: 

– Men när det gäller det lokala här på Google i Sverige så är det givetvis en pedagogisk utmaning – och kommer att bli en utmaning för mig framöver – att förklara vad Sverigekontoret gör och vad vi inte gör. Mer än hälften av de som sitter här på kontoret är utvecklare och sitter till exempel och knackar kod för att utveckla våra produkter. Bara för någon vecka sedan gick vi ut med den nya tv-spelsprodukten Stadia, som Sverigekontoret har bidragit mycket i utvecklingen av. Men det finns mycket annat som Google gör världen över som inte handhas på Sverigekontoret, som till exempel globala policybeslut. Så den externa kommunikationen är givetvis något jag tror att vi kommer behöva streta med framöver.  

Finns det skäl att ha en sluten organisation?

– Dels skulle jag säga att vi är mycket mer öppna än vad folk kanske tror. Vi publicerar till exempel en rad öppenhetsrapporter om politisk annonsering, om säkerheten i våra system och om när myndigheter ber oss ta ned material. Med det sagt – som en allmän regel tror jag att det finns ett stort värde för företag att gå mot ännu mer öppenhet. På EU-kommissionen gick en del av vårt arbete ut på att få ut handelsförhandlingarna ur de ”mörka rummen” där de tidigare funnits, och att ha en mycket öppnare debatt. Det är lärdomar som jag tar med mig även hit, om vikten av transparens. Men återigen, på ett företag som är så enormt brett, har många anställda och berör otroligt många frågor är det en balansakt. Och det är inte alltid man lyckas få ekvationen rätt. 

Slutet på en resa – början på en annan

Bytet från EU-kommissionen till Google innebär också en fysisk flytt för Joakim Larsson. Efter ungefär åtta år lämnar han Bryssel för att göra en återvända till Stockholm. Han menar att, trots att städerna och dess kulturer är olika, så har han lärt sig att uppskatta den lokala charmen som finns. 

Hur känns det att vara tillbaka i Stockholm igen, efter åtta år i Bryssel? 

– Det känns väldigt kul, faktiskt. Bryssel som stad är ganska spretig, konstig och oregerlig och på många sätt svårnavigerad. Efter ett tag lärde jag mig att älska den tillvaron. Stockholm är mer uppstyrt och strukturerat. När jag bodde i Stockholm tidigare kunde jag reta mig lite på det strukturerade, men nu känner jag att jag har ett ”från sidan”-perspektiv, så jag tror inte att det kommer störa mig på samma sätt nu.

– För att ta ett exempel – om det är ett loppisevenemang som promotas på Facebook så kommer samtliga Stockholmare tro att de är de enda som bestämt sig för att gå dit. När de väl kommer dit är det fullsmockat av folk på samma yta. I Bryssel hade en stor majoritet inte brytt sig om det här evenemanget, men de som gör det kan vara väldigt engagerade eldsjälar, lokala kreatörer och liknande. Det finns en viss likriktning i Stockholm, men nu när jag kommer med en viss distans till det kan jag tycka att det är lite fint. Det finns en charm i  att svenskarna tänker i samma banor när vi gillar grejer. Och sen är det klart att det ska bli kul att komma närmare alla vänner och så igen. 

John Söderberg

Reporter

john.soderberg@dagensmedia.se

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.